Malexanderbloggen

 Höstfärgerna börjar komma

Höstvädret är härligt för den så gott som dagliga entimmespromenaden. Luften är kall. Solen värmer liksom de starka färgerna.

Snöbollsbuske med höstlöv

Snöbollsbusken blomklasar är sedan länge vissna. Enbart löven finns kvar men de är vackra i sin djupt mörkröda färg.

Flugsvamp

Bredvid stigen växer färgstark svamp, röd flugsvamp – oätlig men vacker.

Vi går stigen ner till Axsjön och följer den till Tobergsvägen där vi viker vänster mot väg 580. Asparna lyser rött i sina toppar och gult neråt.

Tobergsvägen

Vi genar av från väg 580 och kommer ut på Bålnäsvägen vid Gökadalen. När vi gått förbi de gamla fina grindstolparna på vägen upp mot Bålnäs visar sig den starkt lysande eken på vägens vänstra sida. Nertill är lövverket fortfarande grönt eller gröngult.

Höstfärgad ek

På östra sidan av Bålnäs öppnar sig vyerna ut över Sommen. Solen ger kameran ett starkt motljus. De vita molnen och den mörka partierna skapar lyriska formationer och kontraster. På andra sidan malexanderfjärden ligger Mareks- och Rönnäslandet i skuggor. De vita molnen lägger sig liksom ovanpå och trycker ner landskapet.

Moln och stränder i motsolsljus

Moln över Marek och Rönnäs

Vi sätter oss på bänkarna vid badplatsen, tittar ut över sjön, på molnen, på den värmande solen och njuter. Fyllda av allt vackert vänder vi mot kyrkbyn och hemåt.

På hemväg

Hemkomna hittar vi andra starka färger – forsythiabuskens gröna, gula, brunröda och glänsande blad.

Forsythia i starka färger

En del av fotona, som jag  tog idag, har jag skickat till https://www.svt.se/vader/fragor_och_svar/tittarbilder-vecka-40-1. Det innebär att jag inte kan visa de bilderna här (de är SVTs). Om någon vill se de väderbilder som SVT fått från olika personer går att se på länken ovan. Spännande att se om någon av mina bilder från dagens promenad kommer att publiceras där. Kul om Malexander skulle finnas med på SVT-kartan!

Håkan Jutterdal

 I flera decennier har vi haft rödhake häckande i vår närhet i Malexander.

Unge som väntar på sin första långa flygtur!

Den är pigg och alert i sina snabba ruscher över gräsmattan för att fånga mat. Favoritställena har varit buskar (vinbärsbuske, ”törnrosabuske”, magnoliabuske och torpargrunden under uthuset.

I magnoliabusken

Med koll på situationen

På de två trappstegen in till uthuset har den lämnat tydliga visitkort. Favorittiden för att visa sig har varit morgnar, kvällar och efter regn. Snart vänder den tillsammans med miljontals rödhakar och andra fågelarter åter söderut.

På säker plats i magnoliabusken 

Välkommen tillbaka nästa vår!

Håkan Jutterdal

SÖNDAGSPROMENAD – NORR OM KYRKBYN

En eller ett par gånger per år brukar vi göra en gemensam utflykt i grannskapet tillsammans med våra grannar Laila och Lasse. Idag blev det en biltur till Örebro. Nej inte till Närkes residensstad utan till Örebro i Malexander. Vi åkte på nylagt oljegrus förbi Hällebo och Ramfall och parkerade bilen vid Uppsalatorptorp, på vägen in mot Kvarngölen.

Mysig stig, trampad genom århundraden

Vi möttes av några trafikskyltar, ”mötesplats” respektive ”här får Du åka bara om Du är behörig”. Vi tyckte skyltarna tillät såväl möte grannar emellan som parkering av bil. Dock ansåg vi oss inte behöriga att åka vidare på vägen mot Kvarngölen!

Skogen närmar sig vägen!

Efter en liten pratstund på mötesplatsen ställde vi kosan västerut förbi Uppsalatorp. Målet var att gå runt Ormsjön för att därefter hitta en bra fikaplats.

Bra att kunna ta stöd av granen!

Första kilometern till Ormsjötorp gick vägen på en gammal väg genom äldre blandskog. Naturligtvis fanns där tydliga spår efter vildsvin. Stigar eller småvägar mot såväl syd som norr löpte ut från vårt promenadstråk. Framme vid bebyggelsen på västra sidan av Ormsjön blev det gott om vägkorsningar, en från Björnön, en mot Fåborg och Danskebo och ett antal in till de olika fastigheterna i Ormsjötorp – drygt tio fritids- och minst fem permanentbebodda. Området består av böljande sandåsar med vackra sluttningar ner mot Ormsjön.

Vägvisare? 

På andra sidan sjön är naturen mer svårtillgänglig. Där reser sig en mycket mäktig och respektingivande bergvägg. Den börjar vid Långsjöns sydspets, följer vägen ner till Mellansjö och fortsätter utmed Danielshammarsvägen till Uppsalatorp där den viker av österut. Högt däruppe, ca 40 – 50 meter ovanför Ormsjöns yta och ca 400 meter in från vägen utmed räknat ligger Berggölen (vad annat skulle den heta) i ett område av kärrmark. Området avvattnas av en bäck som störtar sig ner över den upp mot 30 – 40 meter höga bergväggen inom tydligt höravstånd från Örebro och Uppsalatorp. Området och dess otillgänglighet väcker en längtan och nyfikenhet att kunna ta sig dit upp och kanske få se smålom (sägs häcka där). Någon som vill vara med och göra ett försök nästa vår/sommar?

Liten avstickare

Jo, våra samtal under promenaden rörde även annat än det otillgängliga området runt Berggölen. Det är trevligt med spontana utflykter som denna och härligt att gå på mossbelupna stigar och vägar genom tyst skog. Kaffet? Jo, det drack vi någon km norrut, vid sjön Asplången (norr om Ormsjön) och då kunde vi på nära håll se hur man fiskar abborre eller annat som vill nappa på kroken.

Här gäller det verkligen att vara behörig?

Tack Laila och Lasse för en trevlig söndagseftermiddag!

I motljus - med Asplången och en liten fiskebåt som bakgrund

Håkan Jutterdal

MALEXANDER-ÅSBO FIBERPROJEKT – PÅ RÄTT VÄG!
Stig Karlsson och undertecknad träffade den 15 augusti chefstjänstemän på Boxholms kommun, på ITSAM, samt en säljare på UTSIKT BREDBAND (Linköpings kommuns IT-bolag).

Vi diskuterade bl.a.

- den till länsstyrelsen sedan några månader (av ITSAM) inlämnade ansökan om bidrag för Malexander – Åsboprojektet (inkluderar även ett antal fastigheter i Mjölby kommun)

- möjligheter till samarbete/samverkan mellan ITSAM och UTSIKT BREDBAND i    gränstrakterna mellan Boxholms och Mjölby kommuner

- kostnadsfrågor för fastighetsägare som ännu inte anmält intresse (Malexander-Åsboprojektet)

- vikten av att vara förberedda i de delar av kommunen för vilka ansökan om bidrag ännu inte lämnats in (delar av Blåvik samt Kulla-Stekanäsområdena).

Månen som den brukar se ut
 
Ansökningar om bidrag till länsstyrelsen

Ansökan har lämnats in i rätt tid. Den innehåller fler än 200 permanentboende hushåll och fler än 150 fritidsbebodda fastigheter (projektet är kostnadsberäknat till ca 30 miljoner kr; se blogginlägg 2018-06-09 nedan). Den samlade bedömningen är att det finns goda förutsättningar för Malexander-Åsboprojektet att få maximalt bidrag (ca 20 miljoner kr). Länsstyrelsens beslut förväntas under året. Helt klart är dock att det inte blir någon byggstart under 2018.
 
Det är många andra företag/organisationer som också sökt bidrag (vissa med stora, tom mycket stora ansökningar). Det kan antas att en del av dessa ansökningar inte kommer att fullföljas av kostnadsskäl och att bidragsmedel till följd av detta kan komma att bli tillgängliga för andra intressenter i ett senare skede. Detta gör det är mycket angeläget att det arbetas fram ett bra intresseunderlag för  Blåviks- och Kulla-Stekanäsområdena och att det är färdigt att bifoga i en bidragsansökan - när och om det tillfället öppnar sig. Detta arbete måste påbörjas omgående så att underlaget är klart när tillfället kommer!

Månen på väg mot blodmåne
 
De fastighetsägare som skrivit på ett avtal med företag som kan komma att dra tillbaka sin ansökan kan fundera på möjligheten att bryta avtalet (enligt 36 § avtalslagen). Om detta inte görs kan fastighetsägaren bli förhindrad att bygga fiberanslutning med hjälp av annan entreprenör under oöverskådlig tid.
 
Kostnadsfrågor (Malexander – Åsboprojektet)
Kostnaden för fiberanslutning kan som tidigare meddelats antas hamna på ca 20 000 kr per anslutning (gäller fastigheter i Boxholms kommun). Till detta kommer kostnaden för grävning mellan fördelningsbrunn och den byggnad anslutningen ska avse. Arbetet med denna grävning kan säkert köpas av de entreprenörer som kommer att gräva stamledningar. Ett annat alternativ för den enskilde fastighetsägaren är att anlita lokal entreprenör med betydligt mindre grävutrustningar (spåren i trädgården blir mindre). Det är resp fastighetsägare som avgör och bekostar detta val.

 

Snart blodmåne

För de fastighetsägare som valt att inte anmäla intresse för fiberkabel i Malexander – Åsboprojektet finns möjlighet till sk återanslutning. Vid sådan återanslutning gäller dock inte ovan nämnda anslutningsavgiften på ca 20 000 kr (plus kostnad för grävning in till huset). Kostnaden kommer i stället att bestämmas individuellt för varje fastighet för sig och efter förhållandena i det enskilda fallet.
 
Samarbete/samverkan mellan ITSAM och UTSIKT BREDBAND
ITSAM och UTSIKT BREDBAND kommer att träffas för att diskutera anslutningsnät för fastigheter belägna i närheten av kommungränsen mellan Boxholm och Mjölby. Inriktningen är att den mest kostnadseffektiva lösningen ska väljas. Det kan innebära att fastigheter i Mjölby kommun ansluts till Vökbys nät och omvänt att fastigheter i Boxholms kommun ansluts till UTSIKT BREDBANDS nät.

Så nära blodmåne som det bara är möjligt

Håkan Jutterdal

Sen eftermiddag torsdagen den 19 juli mullrar åskan medan jag svalkar mig i Axsjöns 25-gradiga vatten. Just uppkommen på bryggan hörs två kraftiga åsksmällar, en söderut över Bålnäs och en från nordväst över Tobergen. Jag känner mig säker på åsknedslag! Hur ska detta gå i denna långvariga hetta/torka? Det är med stor oro jag går från sjön. 

 Knappt hemkommen dånar brandlarmet över kyrkbyn. Ett par minuter senare åker brandbilen mot Boxholmhållet. Det visar sig att blixten slagit ner i en tall på Skalludden och att det brinner i markvegetationen runtomkring. En båtförare ute på Sommen har sett nedslaget och att det brinner. Han ringer 112 direkt och agerar alltså så som man ska göra. TOPPEN!  

Martin Friberg, brandvärnsman i Malexander brandvärn, förberedde sin klädsel för utryckning redan när åskan började mullra. Han och övriga sju brandmän fick sms-larm innan tyfonen ljöd över trakten. Brandvärnsmännen var på plats vid brandstationen snabbt och kunde åka iväg mot Skalludden en och en halv minut efter larmet i tyfonen. Senare gick det att läsa på facebook vad som hänt - att släckningen gick snabbt och bra. Min stora olust och rädsla för en storbrand la sig – för den här gången. Puh! Känner dock olust inför nästa åskmuller! 

Vilken lycka att bygden har detta brandvärn! Skamsen över att inte ens veta vilka personer som ingår i brandvärnet (trots sommarboende i Malexander ca 50 åt) tog jag kontakt med Martin Friberg för att bestämma tid för träff med Malexanders brandvärn och för att via Malexanders hemsida sprida kännedom om denna för allas vår och hela bygdens säkerhet så avgörande viktiga institution. 

Brandvärnsmännen, deras uppdrag, utrustning och inställning

Brandvärnsmän i Malexander är Lars Andersson, Joakim Eriksson, Martin Friberg, Ingvar Johansson, Conny Karlsson, Gunnar Malgeryd, Rolf Nilsson och Anders Pettersson. Jag träffar några av dem vid brandstationen.

Lars Andersson, Gunnar Malgeryd, Joakim Eriksson, Martin Friberg och Conny Karlsson (saknas på bilden Ingvar Johansson, Rolf Nilsson och Anders Pettersson).

En första fråga är: Vad är det som gör att Ni åtagit Er uppdraget? Jag uppfattar att det är ansvarskänsla för bygden om det börjar brinna - inte den ersättning de får (160 kr per timme). Engagemanget och ansvarskänslan är mycket tydlig hos killarna och de är stolta inför uppdraget att släcka bränder. 

Boxholms kommun är brandvärnsmännens arbetsgivare. Kommunens räddningsarbete sker i samarbete med Mjölby kommun. Vid ett larm till plats i Malexander kan det, inklusive Malexanders brandbil, vara ytterligare två brandbilar som kommer, en från Boxholm och en från Mjölby. Arbetsledare för Malexanders brandvärn är jourhavande brandmästare, som utgår från Mjölby.

Omklädningsrummet i brandbilsgaraget

Brandvärnsmännen i Malexander får årligen utbildning/repetition i hjärt-/lungräddning och de är väl insatta i hur hjärtstartaren, som finns vid brandstationen, ska hanteras.

Vinterhalvåret brukar det inte vara så många larm däremot under sommarperioden. De flesta eldsvådorna inträffar på öar i Sommen och i skogen. Åsknedslag eller slarv i samband med grillning är de vanligaste anledningarna till bränderna. Just nu, juli 2018, råder totalt eldnings-/grillningsförbud i hela Östergötland!

Vid brand på öar måste båt användas. Brandvärnet förfogar inte över någon egen båt. I förekommande fall används därför någon av brandmännens privata båt. I båten ska förutom brandmän även fraktas en tung pump samt brandsläckningsutrustning. Även vid andra bränder måste pumpen vara med för att kunna ta vatten från sjöar nära brandstället. Det är bara i undantagsfall som brandbilen kan köras ända fram till branden och bilens vatten räcker bara i ett initialt skede. Hur lyckas Ni få med Er en tung pump och slangutrustning genom skogen? ”Det är bara att hugga i och springa! Lyft själv får Du se!” Jag lyfter och konstaterar att jag inte kan aspirera på att vara brandvärnsman.

Vattenpumpen

Brandvärnsmännen är glada för den stora och välutrustade brandbil, som finns i Malexander. Det önskemål som framstår som tydligast hos brandmännen är behovet av en snabb öppen båt. I sjön Sommen finns för närvarande två sådana brandkårsbåtar – en i Tranås och en i Boxholm. Anledningen till att räddningstjänsten inte har sådan även i Malexander har sannolikt ekonomiska förtecken. Vi diskuterar olika alternativa finansieringslösningar. Skulle fastighetsägare i bygden vilja bidra ekonomiskt till en brandbåt? Skogsägarna? Båt placerad i Malexander skulle sannolikt korta inställelsetiden avsevärt (i den hetta/torka som råder nu kan varje sekunds kortare inställelsetid vara direkt avgörande).

Vi hittar ingen självklar lösning utan för frågan vidare till Malexander byalag. Ni som läser detta och har förslag till lösningar: ta kontakt med byalaget.

Tack Malexander brandvärn! Efter ca 50 år i bygden har jag äntligen kommit till insikt om hur viktigt ett – om än litet – brandvärn i kyrkbyn är! Det som är signifikativt för detta lilla brandvärn är närheten till branden, dvs att killarna kan vara på plats vid elden bortåt en halvtimme tidigare är Boxholms och Mjölby brandkårer.

Håkan Jutterdal

Högsommarväder i Malexander. Solcellerna producerar el ca 15 timmar per dygn. Kvällarnas svalka känns skön. Tog några sommarmolnsbilder i går kväll. De solbelysta molnen nuddar nästan kyrktornet, hustaken och trädtopparna - med lite manuell hjälp förstås.

Molntuss nära trädtopparna

Efterföljande småmoln

I höjd med kyrktornet?

Näära hustake?

Vacker molnformation

 Håkan Jutterdal

 I morse, 28 juni 2018, ringde väckarklockan kl 04.00 – Axsjön by camera var målet. Allt stilla och tyst? Ja från människors sida men inte från djuren.

Jag hann inte längre än till tomtgräns förrän två rådjur visade sig. De sprang i hög fart genom tallskogen på väg bort från mig. Jag hann inte ens få upp kameran.

De röda kvällsfärgerna finns ännu kvar över sjön

För Axsjön ovanliga fåglar visade upp sig - en fiskmås utanför ön och ett par knölsvanar ytterligare några hundra meter norrut. De sistnämnda lämnade sjön några timmar senare. De hade nästan lika lång startsträcka som lommen har när den ska lyfta – några varv runt ön och så bort över byn mot Sommen.

Mitt i bild en fiskmås och längre bort ett par knölsvanar - båda ovanliga för Axsjön

En grå dimma låg vid vattenytan och den låg kvar på grund av vindstiltje. Den syntes tydligast i öst och i norr.

Morgondimma

Stiltjen gör spegelbilderna i sjön tydliga. Ofta upplever jag att kameran ser mer än mina ögon, så även idag.

Spegelbild i vattnet av trädstammar

Efter en promenad tut och retur mellan sjöns två bryggor visar sig även solen på barrskogstopparna väster om sjön.

Solen lyser på barrskogen i väster - tranorna hörs tydligt från öster

Som musik över allt det vackra hörs tranornas ihärdiga kacklande, trumpetande eller vad man nu ska kalla deras läten/samtalsljud. Det hörs från öster och är tydligt hörbart.  Det skulle vara spännande att komma dom nära – få dom inom synhåll men….. Det får bli en annan morgon.

Den sköna sängen väntar åter ett besök av mig för ett par timmars ytterligare sömn.

Håkan Jutterdal

 Efter privat och lokalt initiativ blev det en allsidig fysisk träning på Malexander Hembygdsgård, Södra Sand, midsommardagen 2018.

Drygt 20 personer, yngre och äldre, nappade på initiativet och svettades under en halv timma i den sagolikt vackra miljön med utsikt över malexanderfjärden bort mot Landsnäs, Ivranäs, Aspanäs och Norra Vi. 

För min del blev det ingen gymnastik - bara stor beundran av engagemanget och det proffsiga genomförandet.

I stället för gymnastik skötte jag kameran och det blev det ett åttiotal foton.  

Njut gärna av dem nedan – det fysiska engagemanget, vyerna över hembygdsgården och Sommen samt de vackra sommarmolnen.

 Håkan Jutterdal

Uppvärmning

Med vy mot Norra Vi-fjärden

Instruktion

Är det så här jag ska göra?

Så här ska Du göra!

Här flossas det

Rörelse på Södra Sand - i underskön miljö

Länsstyrelsens beslut i bidragsfrågan avseende bredbandsprojektet Malexander/Åsbo kan förväntas under sista kvartalet 2018. Sent kan tyckas. Ansökan skulle lämnas in senast siste mars (vilket också gjordes).

Boxholms kommun var tidigt ute med att bygga stamnät. För mer än tio år sedan drogs fiber i väg 580 från Björndal (väg 134) till Boxholm. Det var trögt med intresset inledningsvis men efter insatser av Malexander byalag steg intresset kraftigt i vart fall i Malexander kyrkby.

För ett par år sedan beslutade kommunen anta en IT-strategiplan, som innebär en planering för hela kommunen och att fiberkabel ska finnas tillgänglig för alla fastighetsägare i början av 2020-talet. Planen har hittills följts och den erbjuder varje fastighetsägare anslutning till bredbandet för en mycket rimlig anslutningsavgift.

Den i IT-strategiplanen beräknade totalkostnaden uppgick till drygt 47 miljoner kr (avser hela kommunen utom Boxholms tätort).

 Moln med fart i!

Kostnaden för Malexander-Åsbosocknarna beräknades då till 28 miljoner kr. Det projektet har i ansökan till länsstyrelsen kostnadsberäknats till drygt 33 miljoner kr (ett antal mjölbyfastigheter belägna nära kommungränsen ingår då i projektet genom samarbete med Linköpings kommuns IT-bolag, UTSIKT AB). Samarbetet med UTSIKT AB bedöms angeläget bl.a. för att säkerställa högsta möjliga bidrag från länsstyrelsen (från landsbygdsprogrammet). Förhoppningen är att bidraget ska bli maximala 60% av kostnaden, dvs ca 20 miljoner kr.

Kommunens egen kostnad för Malexander-Åsboprojektet) inklusive den del som belöper på fastigheter i Mjölby kommun) kan alltså antas bli ca 13 miljoner kr. Huvuddelen av den kostnaden ska täckas av anslutningsavgifter från fastighetsägarna. Eftersom en del fastighetsägare hittills inte visat intresse för anslutning kan kommunen tvingas ligga ute med den del av produktionskostnaden som belöper på fastigheter vars ägare inte vill ansluta sig.

Moln - färgat av den sjunkande solen

Problematiken är jämförbar med den som gäller för de fastigheter utmed 580, som hittills inte anslutits.

Samma problematik fanns en gång i tiden även för de fastigheter som inte elektrifierades när elnäten byggdes (skillnaden är att det då var elbolag som fick ligga ute med pengar).

Sett ur fastighetsägarperspektiv kan kostnaden för anslutning vid senare tillfälle leda till högre, kanske betydligt högre, kostnad än den för närvarande aktuella anslutningsavgiften, 20 000 kr per anslutning.

Det finns ännu möjlighet att anmäla intresse för anslutning i projektet Malexander-Åsbo. Kontakta ITSAM eller någon av oss i den ideella gruppen.

Moln - inom räckhåll

I höst kommer arbetet med att planera för fiberkabel i det aktuella projektet att fortsätta. Den 15 augusti 2018 har bl.a. undertecknad, ITSAM och UTSIKT bjudits in av Boxholms kommun till ett sammanträde om projektet.

Låt oss hjälpas åt att diskutera nyttan med fiberkabel

Bra fungerande fast sk IP-telefoni                       

Wifi för trådlös anslutning av mobila enheter till bredbandet

Bra fungerande sk IP-TV

Möjlighet att utnyttja digitala säkerhetstjänster

Möjlighet att utnyttja kommunala digitala tjänster exempelvis inom äldrevården.

Kvalitativt sett kommer med säkerhet aldrig bättre bredband att kunna erbjudas.

Fin inställning hos Ydreskolans elever!

Tacksam för synpunkter helst i form av kommentarer här på hemsidan. Det går även bra att ringa 070-875 68 99 eller mejla hakan.jutterdal@bredband.net.

Håkan Jutterdal

Fotona är dagsfärska och tagna av undertecknad vid Bendriks park

Nationaldagskväll 2018

Jag gick under kvällen en runda på stigarna söder om Axsjön - i det av inlandsisar och Baltiska ishavet för tusentals år sedan formade landskapet. Några tiotal meter från Pelarvallen öppnar sig en maffig dödisgrop, ca fem meter djup och ett tjugotal meter i diameter.

Stigen på kanten av en dödisgrop

Stigen ner mot det västra av Axsjöbaden kantas av mängder av den honungsdoftande linnean, Smålands landskapsblomma. Den växer liksom i mattor. Blomningen verkar gå fort i år.

Linnea i mattor 

Stigen förbi dödisgropen ner mot och förbi Axsjöbadet slingrar sig vackert mellan de raka furorna. Vid badbryggan badar några personer. Papperskorgen används flitigt och hjälper till att hålla området fritt från skräp.

Stigen mot badet mellan raka malexanderfuror

 Håkan Jutterdal

En av de första besökarna!

Sedan en knapp vecka är Axsjöbryggan klar. Vi har köpt nya rör och plasthattar till rören. Vi har även köpt fyra lyftringar med genomgående bult. Kvar på Axsjöbryggans bankkonto finns nu 433 kr.

Välkomna att använda bryggan!

Ett stort tack för de pengar som swishades in.

 Håkan Jutterdal

ITSAMs ansökan om bidrag från landsbygdsprogrammet för detta projekt lämnades in i rätt tid till länsstyrelsen. Handläggningen på länsstyrelsen kommer inte att vara klar förrän mot slutet av året – tyvärr.

Körsbärsblom

För att få högsta möjliga poäng vid länsstyrelsens prioritering av de inkomna ansökningarna krävs att mer än 200 fastboende inom området anmält intresse för fiber. Vi låg precis på – kanske något under - den gränsen. I slutfasen kontaktade vi Mjölby kommun och frågade om möjligheten att i vårt projekt ta med även intresserade fastighetsägare i Mjölby kommun – med fastigheter belägna i gränstrakterna till Boxholms kommun. Vi fick JA – TACK för det Mjölby och Boxholms kommuner. Vi hoppas att detta gör att vårt projekt har så många intresserade fastboende att projektet ger ett bidrag med 60 % av totala kostnaden.

Backsippa

Projektet är stort och det handlar om att gräva ner fiberkabel i drygt 23 mil – till en projekterad kostnad av drygt 33 miljoner kr!

Samverkan med Mjölby kommun innebär att ITSAM och vi ideellt engagerade har kontakt med Linköpings kommuns it-bolag, Utsikt AB, som Mjölby kommun anlitar för sin bredbandsutbyggnad.

I nästa vecka ska jag och några till träffa UTSIKT för att diskutera samarbetet lite till.

Ni fastboende i Malexander och Åsbo som ännu inte anmält intresse för fiberkabel har förhoppningsvis chans ytterligare någon tid. Ni är jätteviktiga för att projektet ska få bidrag ur landsbygdsprogrammet.

Maskros

Ni fritidsboende, som ännu inte anmält intresse: Ni är också jätteviktiga dels för att Ni kan bidra till totalfinansieringen av projektet dels för att chansen till en så låg anslutningsavgift (ca 20 000 – 25 000 kr) med största sannolikhet inte kommer tillbaka (ser man bakåt har anslutningsavgiften hittills mer än fyrdubblats på ca 10 år).

Även Ni fast- och fritidsboende som bor i områden som redan har bredband (Malexander kyrkby eller utmed väg 580 mellan Kisa och Boxholm till exempel) kan vara med och bidra till totalfinansieringen genom att - vid sidan av projektet - anmäla intresse för indragning av fiber i Era fastigheter.

 Gökärt

Ni som har frågor är välkomna med dom till mig, tel 070-875 68 99, eller någon annan Ni känner i den ideella arbetsgruppen.

Håkan Jutterdal

För omkring tjugo år sedan togs ett strategiskt mycket viktigt kommunalt beslut om infrastrukturen, när Boxholms kommun tillsammans med fyra grannkommuner gick samman för att bygga stamledningar med fiberkakel i södra Östergötlands skogsbygder. Nu, 2016,har kommunen fortsatt med nya framsynta digitaliseringsbeslut.

Levande landsbygd vid Stjärnesand

Vid kommunstyrelsens sammanträde den 22 mars 2016 beslutades nämligen att den nyligen antagna infrastrukturplanen ska ses över. Planen ska även kompletteras med investeringsplan. Beslutet är mycket glädjande och planeras skapa förutsättningar för att hela kommunen ska få tillgång till fiberkabel inom en femårsperiod. Beslutet kan antas komma ur en politisk vilja att skapa förutsättningar för människor att bo kvar i, att låta företag leva vidare i och även för familjer att flytta in i kommunens landsbygd. För en del fritidsboende öppnas möjligheten att bo kvar i bygden längre än ett par semestermånader för att utföra arbetsuppgifter från fritidshus i kommunen.

Långt bort i skogen......

Det är ingen tvekan om att kommunledning och politiska beslutsorgan tagit till sig av det engagemang (en omfattande ideella kartläggning av intresset för fiberkabel), som ett stort antal kommuninnevånare visat under flera år. Även det är glädjande!

Arnäsvägen vid Lyckö och Sommen

Vid ett uppföljningsmöte i Boxholms kommunhus den sista mars berättade kommunchefen att de EU-bidrag som f.n. finns tillgängliga i landsbygdsprogrammet inte kommer att räcka för att nå regeringens mål år 2020 (90 % av hushållen ska ha tillgång till 100 Mbit/s).

Åsbo, de sydliga delarna

Kommunchefen förklarade även vid mötet för bl.a. åtta av oss, som varit med och arbetat ideellt för fiberkabel för 20 000 kr per anslutning, att kommunstyrelsens beslut innebär att kommunen själv och av egna medel tar ansvar för utbyggnaden. Kommunchefen ser framför sig att kommunen inom en femårsperiod kommer att ha byggt fiberkabel i hela kommunens landsbygd.

Nästa steg i beslutskedjan är att den enligt ovan omarbetade infrastrukturplanen ska läggas in i kommunens flerårsbudget, som ska beslutas före halvårsskiftet.

Vid Flanhult i Blåvik

I det fortsatta detaljarbetet vill kommunen enligt kommunchefen gärna få hjälp av frivilliggruppen med bl.a. lokalisering av områden (”vita fläckar”) där telekommunikation saknas eller är bristfällig (fiberkabeln är särskilt betydelsefull där). Kommunen vill även utnyttja lokalkännedom så att tidsplaneringen ska bli så bra som möjligt.   

Höskörd vid Gökshult

De kommunala intentionerna – att med egna medel ta ansvar för att demokratisk rättvisa skapas mellan stad och landsbygd när det gäller infrastruktur och fiberkabel känns mycket bra. De vittnar om vilja att göra sin landsbygd och kommun attraktiv för fler permanentboende.

Det är med positiv förväntan vi kan se framtiden an!

Håkan Jutterdal

PS De insprängda fotona är från en förvätansfull lands- och glesbygd i Boxholms kommun. DS

Den totala budgeten för stöd till fiberbredband för Östergötlands del är 157, 5 miljoner kr och det gäller för åren 2014 – 2020.

Höstfärgad björk

Stödet är maximerat till 60 % av investeringskostnaden. Det innebär en stödberättigad investeringskostnad för perioden på drygt 260 miljoner kronor. Det känns mot den bakgrunden angeläget att påpeka att om den totala investeringskostnaden per fastighet uppgår till 50 000 räcker befintliga stödmedel till drygt 5 000 fastigheter (i länet). För Boxholms kommuns del kan det stödberättigade antalet fastigheter antas vara drygt 1 000. Det kan därför konstateras att nu tilldelade stödmedel är otillräckliga för att nå regeringens mål år 2020, dvs. att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/sekund år 2020. Den som vill läsa mer om detta kan göra det på länsstyrelsens hemsida http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/nyheter/2015/Pages/nytt-temanummer-av-grodan-ute.aspx. 

Rådjur på rätt sida staketet

Den 4 december gick remisstiden ut när det gäller synpunkter på Statens Jordbruksverks förslag till föreskrifter för bl.a. utbyggnad av fibernät.

Konkurrensverket har tidigare och under stort massmedialt intresse yttrat sig och haft förslag till ändringar. Innan remisstiden gick ut lämnade även Hela Sverige ska leva (riksorganisationen) sitt yttrande och redovisade bl.a. stor oro för de ekonomiska risker, som små fiberföreningar (exempelvis byalag eller vägsamfälligheter) tvingas ta. Det som åsyftas är risk för återbetalningsskyldighet av beviljade bidrag, om inte kalkylerat antal fiberanslutningar uppnås.

Gökshult

Det är i spänd förväntan vi får se fram mot Jordbruksverkets föreskrifter. Är det rimligt att hoppas att de kommer någon gång under första kvartalet 2016?

Lokalt i Boxholms kommun är det ju Vökby Bredband AB, som åtagit sig projektering och byggande. De farhågor som rests ovan när det gäller små fiberföreningar är därför inte aktuella i kommunen.

Boxholms kommun var tydlig mot oss ideellt arbetande att påpeka vikten av att söka upp och låta alla intresserade fastighetsägare ta ställning till om de ville ha fiberkabel eller inte. I de sammanhang som undertecknad varit med så följde vi verkligen kommunens önskan. Intressegraden hamnade på mellan 70 – 80 %. Toppen – och ett stort steg inom kommunen för att bidra till att regeringens mål år 2020 ska nås.

Vökby har hittills lämnat in en ansökan till länsstyrelsen avseende Hultekil med omkringliggande bygder samt Ekeby/Rinna norra. Det kan förväntas bli ytterligare någon i början av nästa år.

Vid ansökan till länsstyrelsen ska ett medgivandeintyg från kommunen bifogas. Ett krav från Boxholms kommun för det intyget är att kommunen ska överta fibernätet - vid framtida tillfälle, som kommunen bestämmer.

Vildvin i päronträd

Vökbys nu kalkylerade kostnad för att bygga fiberkabel i Boxholms kommun är femtio tusen kr per fastighet. Den slutliga kostnaden beror naturligtvis på hur nära varandra fastigheterna är belägna och hur grävvänlig marken är. I kommunens landsbygd öster om riksväg 32 liksom i dess sydvästra delar är ”fastighetstätheten” låg, på sina håll mycket låg – och grävavstånden långa. Den totala grävsträckan i kommunen för att alla fastigheter på landsbygden ska ha fiberkabel kan beräknas vara mer än 20 ”gräv-och byggmil”. Det blir med andra ord en mycket hög investeringskostnad för Boxholms kommun. Hur den kommunala finansieringen i sinom tid ska lösas återstår att se. Dock kan det antas att det kommer att föra med sig ekonomiska svårigheter.  

Förhoppningen nu är alltså att Jordbruksverkets föreskrifter ska bli bra för landsbygden och att utbetalningen av bidrag från länsstyrelsen kan påbörjas under vårvintern 2016.

Flygande kuse

Ett bra forum för information om bredbandsarbete i landet är http://bredbandsforum.se/. Läs gärna där om Du vill veta mer.

Håkan Jutterdal

PS De insprängda fotonaär från en väntande lands- och glesbygd i Boxholms kommun. DS

Konkurrensverkets har avstyrkt förslaget till Jordbruksverkets (SJV) föreskrifter om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar samt stöd för lokalt ledd utveckling. Går att läsa på http://www.konkurrensverket.se/nyheter/landsbygdsprogrammet-ska-inte-stora-konkurrensen/.

Levande glesbygd

Information från Jordbruksverket med anledning av ovanstående och andra remissvar avseende bl.a. bredbandsstöd kan läsas på https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/nyheteromlandsbygdsutveckling/nyhetermojligheter2015/jordbruksverketgorenoversynavforeskrifternailandsbygdsprogrammetmenutbetalningsplanenliggerfast.5.2c4057e915060022b2a21f82.html.

EGNA Funderingar utifrån några meningar i Konkurrensverkets yttrande:

• 
  

  Konkurrensverket efterlyser närmare information om stödnivåerna och om hur stödmedlen ska prioriteras mellan olika projekt. Det har betydelse för vilka konsekvenser landsbygdsprogrammet har för konkurrensen på marknaden. 



• 
  

  Stöd bör normalt endast delas ut till projekt där risken för att stödmedlen verkar marknadsstörande är liten



• 
  

  … vikten av att säkerställa att stödmedel inte ersätter kommersiella investeringar



• 
  

  … risk att åtskillnaden mellan kommersiellt genomförbara projekt och de som landsbygdsprogrammet avser inte kan upprätthållas.

Stålefalls Gård, Åsbo

Det har tagit snart TVÅ ÅR innan det nu aktuella förslaget till föreskrifter presenterats av SJV. Skattemedel i mängder har gått åt – inkl kostnader för att bl.a. bygga datastöd. Regler och datasystem måste sannolikt ändras efter remissrundan. Ännu mer skattemedel går åt. Landets väntande och förväntansfulla landsbygd får vänta – ännu längre! Under tiden fortsätter en smygande befolkningsminskning av landets glesbygder.  

Företagsamhet  i glesbygd

Ordet SKANDAL ligger nära men ….. Kanske det i stället är så att Konkurrensverket, som nu satt stopp för en inte avsedd fördelning/användning av offentliga medel, förtjänar ett TACK! Kan det vara så att SJVs förslag smetade ut medlen utan hänsynstagande till typ av landsbygd? Att skillnad inte gjordes mellan stadsnära respektive ensligt belägna bygder?

Mycket kortfattat kan Konkurrensverkets yttrande tolkas så här:

• 
  

  Medlen ska i större utsträckning än vad SJVs förslag till riktlinjer indikerar riktas till geografiska områden där konkurrensen på marknaden är som minst, dvs. till glest befolkad lands- och skogsbygd.

Mellansjö Gård

Kanske att Konkurrensverkets ställningstagande leder till att miljarderna hamnar mer rätt, dvs i glesbebyggda trakter med långa avstånd till de utvecklingsområden alltså i områden där kundunderlaget är för litet för att vara intressant för marknadskrafter.

Hoppas att tolkningen är riktig och att Statens Jordbruksverk nu TÄNKER OM och verkligen skyndar på!

Håkan Jutterdal

PS De insprängda fotona är från en väntande lands- och glesbygd i södra Östergötland. DS

Onsdagden 30 september 2015 lämnades sammanlagt 685 intresseanmälningar från fastighetsägare på landsbygden i Boxholms kommun in till Vökby.

Med hjälp går det

Därmed har en period av väntan börjat - väntan på vilka prioriteringar Vökby kommer att göra och senare länsstyrelsens/jordbruksverkets beslut om bidrag men även att tjälen som snart är här (!) ska gå ur marken.

Detalj som behövs

Du som är intresserad av fortlöpande information om det som händer i det fortsatta arbetet kan söka den på den här hemsidan och på Vökby Bredband ABs hemsida, http://www.vokby.se/projektsidor/, i facebook på https://www.facebook.com/groups/480029285506544/ och på undertecknads twitterkonto https://twitter.com/MalexanderHakan. I facebookgruppen går det även bra att ställa frågor och att få svar. 

Flygsurr

Projektet har blivit mycket stort och omfattar kommunens hela landsbygd förutom den cirka en mil långa och mycket glest befolkade Idebo eller Aspanäs udde. Storleken har indirekt tvingats fram av de nya regler som nu gäller för statliga bidrag för bredbandsinvesteringar. Tidigare var det kommuner som sökte sådant stöd. Nu är det byalag, vägsamfälligheter eller som i vårt fall ett företag på marknaden. Det är nog bara i undantagsfall som byalag/vägsamfällighet har kompetens för allt som ska göras (projektering, upphandling, dragning av kabel, byggande av kopplingsbrunnar, blåsning av fiberkabel mm, mm). Det är specialkompetens som krävs och dessutom ett ekonomiskt åtagande som säkert kan avskräcka. Det känns väldigt bra att Vökby Bredband AB erbjudit sig att sköta allt detta.

Ljudlös och oansenlig, men   !!

Det är många som arbetat ideellt med att mobilisera det stora intresse som bygden nu visar för fiberkabel. Intresset har varit över förväntan och det finns dessutom några personer, som under arbetets gång erbjudit sig att hjälpa till.Det finns även fastighetsägare, som anmält sitt intresse, inte för att de själva anser sig behöva fiberkabel till sin fastighet i kommunen utan för att göra något som de tycker är viktigt för bygden på lång sikt. Ett fantastiskt engagemang och en fantastisk känsla och omtanke om sin bygd!

Färgstark rackare

Är arbetssättet något för kommuner att använda sig av i andra sammanhang. Frivillighet kostar inget men för oftast med sig effekter som är positiva. Boxholms kommun är värd allt beröm för sitt sätt att hantera och agera i det här projektet!

Vattenspegel

Nu börjar alltså en väntan

• 
  

  först på att Vökby ska bestämma sig för vilket/vilka områden som ska väljas i den första bidragsansökan; det är inte rimligt med en enda ansökan för hela kommunen; arbetet måste delas upp i delområden



• 
  

  därefter på att bidragsbeslut ska tas av länsstyrelse/jordbruksverk



• 
  

  och på att grävning ska kunna påbörjas i vårdagarna.

Lysande björk

Frivilligt arbete kommer troligen att bli aktuellt även i fortsättningen.

Håll Er informerade i de kanaler som nämnts ovan. Fibertåget har, förhoppningsvis,börjat röra på sig!

Håkan Jutterdal

PS De insprängda fotona är från en höstpromenad i utkanterna av Malexander kyrkby. Kameran ser sådant som vi ofta går förbi. DS

Onsdag den 30 september 2015 är sista dag för att anmäla intresse för fiberkabel. Senare intresseanmälningar ingår inte i Vökby Bredband ABs underlag för investeringsbidrag från EUs landsbygdsprogram.

De fastighetsägare som vill dra in fiberkabel för 20 000 kr har därför bara ytterligare några dagar på sig. 

Fiberkabelprojektet startade i byn Moo norr om Malexander i slutet av 2014. Det är visserligen sant men…..

De beslut som möjliggör dragning av fiberkabel idag togs för ca femton år sedan. Fem kommuner i södra och västra Östergötland beslutade samarbeta för att skapa förutsättningar för de digitala autostrader, som vi nu håller på att bygga ut i världen. Jag är full av beundran av de politiker, som hade förmågan att ta ett så framsynt beslut redan för femton år sedan. Mycket beundransvärt! Eva Karlsson (numera avliden) och hennes två kvinnliga och två manliga kommunalrådskollegor i Vadstena, Ödeshög, Kinda och Ydre kommuner var de som höll i de politiska fanorna i sina respektive kommuner!

Arbetsläget idag för att slutföra det arbete de politiska organisationerna la grunden till för femton år sedan är att landsbygderna i Mosseboområdet, Rinna norra och Ekeby samt området öster om riksväg 32 mot gränserna till Mjölby och Kinda kommuner och i söder sjön Sommen har en intressegrad som i skrivande stund överstiger 70 % sammantaget.

Närmare tio byalag och vägsamfälligheter samt ett antal frivilliga runt om i kommunen är engagerade i kontakt-, informations- och insamlingsarbetet.

Strålande! Det är mycket roligt att få uppleva detta gränsöverskridande samarbete på gräsrotsnivå! Boxholms kommun är naturligtvis väl informerad om vad som pågår men är noga med att inte lägga sig i. Denna tillit till ideella krafter stimulerar!

Ett arbetssätt som kan användas i andra sammanhang?

Ta vara på möjligheten! Anmäl Ditt intresse för fiberkabel i god tid före den 30 september!

Fotot visar en plats i kommunen, där fiberkabel kan komma att dras.

Håkan Jutterdal

(De i texten inlagda fotona är från vägar/områden i Blåviks, Malexander och Åsbo gamla socknar där fiberkabel med sannolikhet kommer att dras.)

Storprojektet med fiberkabel startade i byn Moo norr om Malexander i slutet av 2014. Anledningen då var i första hand missnöje med telefonin sedan Telia tagit bort de gamla kopparledningarna. Det nya,  

trådlösa

system med mottagarförstärkare, som Telia ersatte sina kopparledningar med fungerade inte bra. De boende kände sig osäkra. Att behöva åka ett par kilometer för att kunna ringa akuta samtal vid sjukdom eller efter veterinär tyngde. Inte heller internet fungerade bra. Kommunikationen bröts ofta även mitt i pågående försök att göra till exempel banktransaktioner.

I skrivande stund är närmare fyrtio personer ideellt engagerade, runt om i hela Boxholms kommun, för att hjälpa till att ro möjligheten till fiberkabel iland. Det stimulerar att vara med och bidra till dragning av

fiberkabel för internet, telefon och TV utmed vägar och till platser där fiberkabel inte finns.

Den ideellt arbetande gruppen, som initialt bestod av fem personer har utökats succesivt och det finns plats för fler. Facebookgruppen ”Fiberkabel Boxholms landsbygd” fylls undan för undan på med fler och fler intressenter.

De nya regler för fördelning av bidrag till bredbandsutbyggnad som gäller fr. o m nu innebär att det är byalag, vägsamfälligheter eller marknadsföretag som kan söka bidragen. Det innebär också att det är de som ska göra projekteringar,upphandlingar liksom själva dragningen av fiberkabel. Vökby Badband AB har tagit på sig den rollen

Kostnaden per fastighet/byggnad som vill ha fiberkabel är 20 000 kr. Två förutsättningar gäller för det priset nämligen dels att minst 60 procent av fastighetsägarna anmäler intresse dels att bidrag från landsbygdsprogrammet erhålls med 60 procent av totalkostnaden. Uppfylls inte dessa förutsättningar blir utbyggnaden inte av.

I den del av kommunens landsbygd som begränsas av riksväg 32/Mjölby och Kinda kommuner samt sjön Sommens strandlinje mot norr och väst är ca 450 fastigheter möjliga för fiberkabel. Intressegraden är i dagsläget drygt 70 %. I den del av kommunen som begränsasav linjen riksväg 32, Mjölby, Ödeshögs och Tranås kommungränser har senaste veckan hållits informationsmöten och arbetet med att sammanställa resultatet från dessa pågår. Totalt kan antalet fastigheter i kommunen som är möjliga att få fiberkabel beräknas till runt 800 och fastighetsägarintresset känns lika starkt i hela kommunen.

 Den 30 september 2015 är sista dag för oss att anmäla intresserade fastighetsägare till Vökby, som strax därefter lämnar in ansökan om bidrag från landsbygdsprogrammet till länsstyrelsen.

Det känns väldigt stimulerande att vara med och bidra till digitaliseringen av hela Boxholms kommuns landsbygd. Jag tror fiberkabeln är väldigt viktig för att locka människor att bo på landsbygden, att få barn och barnbarn att vistas där oftare och i bästa fall att få andra att flytta till denna härliga kommun! Jag tror dessutom att det här tillfället och de 20 000 kr som Vökby tar (grävning, dragning ända in i husen inklusive anslutningsavgift) aldrig kommer tillbaka - i vart fall inte till den kostnaden. Den framtida kostnaden vet vi inget om. MEN…. vi vet att dagens kostnad exklusive bidrag från landsbygdsprogrammet är ca 50 000 – 60 000 kr (genomsnitt för samtliga i projektet ingående fastigheter). Även fastigheternas saluvärden ökar. Med beaktande av detta framstår 20 000 kr som mycket förmånligt.

en framtidakostnaden vet vi inget om men vi vet att dagens kostnad utan statliga bidrag ärca 50 - 60 000 kr (som ett genomsnitt för samtliga fastigheter). Informera - såatt fler får nytta och glädje av fiberkabeln! En sak till, fastigheternassaluvärde ökar. (grävning, dragning ända in i husen inkl även anslutningsavgift)aldrig kommer tillbaka till den kostnaden. Den framtida kostnaden vet vi ingetom men vi vet att dagens kostnad utan statliga bidrag är ca 50 - 60 000 kr (somett genomsnitt för samtliga fastigheter). r tillfället och de 20 000 kr som Vökbytar (grävning, dragning ända in i husen inkl även anslutningsavgift) aldrigkommer tillbaka till den kostnaden. Den framtida kostnaden vet vi inget om menvi vet att dagens kostnad utan statliga bidrag är ca 50 - 60 000 kr (som ettgenomsnitt för samtliga fastigheter). Informera - så att fler får nytta ochglädje av fiberkabeln! En sak till, fastigheternas saluvärde ökar.

Informationom det fortsatta arbetet i projkektet sprids bl.a. i facebookgrupperna https://www.facebook.com/groups/480029285506544/ och https://www.facebook.com/groups/480029285506544/, på Malexander Byalags hemsida www.malexander.se samt i undertecknads twitterkonto https://twitter.com/MalexanderHakan.

Berätta gärna för vänner och bekanta om detta tillfälle - och att det aldrig kommer tillbaka!

Fridens!

Håkan Jutterdal

Det är en storförmån att ha djuren inpå knutarna. De ger både glädje, visst arbete och sorg.

Året runt fårvi dagligen se fåglar, ekorrar, harar och rådjur. Ibland tjäder och älg.Vildsvin har vi de senaste åren haft gott om men som tur är hittills utanförtomten. De skapar ingen glädje direkt möjligen viss spänning.

I mitten avjuli hände det i och för sig naturliga men ändå sorgliga. Mamman till denekorrkull vi haft i vår närhet låg en kväll flämtande på marken. Barn ochbarnbarn huserade då i huset och tog hand om situationen på ett värdigt ochfint sätt.

Efter att halagts i visst skydd under natten så hittades ekorrmamman död på den plats honlades på kvällen innan. Hon fick en värdig begravning och barnbarnen, 6 och 10år gamla, band ihop ett kors av några grenar och pyntade platsen med blommor.

Fint gjort ochdessutom en upplevelse att minnas

En av de första junidagarna fick jag rycka in. 

Liten, ynklig och trött

Under björken låg en brun tuss på gräsmattan –vid närmare betraktande en ekorrunge. Ynkligt liten, med svans långt ifrån yvig, knappt högre än det nyklippta gräset låg han där. Hungriga skator, kråkor och katter och annat gjorde läget livshotande för ekorrungen. Med handskar på lyfte jag försiktigt ungen på skyffeln och flyttade det lilla pyret in till husväggen.

Efter en stund kom mamman, tog ett ordentligt maggrepp i ungen, sprang upp för husväggen och in i boet. Välkomstljuden från boet berättade att det fanns fler ekorrungar.

Där kunde han gömma sig bättre för hungriga skator, kråkor, katter och annat livshotande.

En och en halv vecka gör mycket

Idag, knappt två veckor senare, är det dags igen. Under en pratstund vid staketet dyker de upp - två ekorrungar och mamman. Mamman kommer lite försiktigt mot oss med en av ungarna i munnen, klättrar upp i äppleträdet, ut på den yttersta grenspetsen, hoppar med ungen i munnen dryga metern över staketet och landar på båtens reling, fortsätter på relingen, hoppar upp på uthusväggen och lyckas få in ungen i den trånga passagen så att den lyckligt och väl är på uthusvinden.Vi bara tittar på!

Praktisk matservering

Det går bra så här också

Tack för maten!

Den andra ungen får vara kvar hos oss men mamman håller koll. Hon öppnar matserveringen vid flera tillfällen. Till och med på staketet försöker ungen få di! Det lyckas dock inte men en del mys underhålls vi med. Vid ett tillfälle kommer ungen så nära att den nosar på en utsträckt hand.

Mys på staket

Kul att posera för kameran

Innan föreställningen är slut testar ekorrmamman hur det kan tänkas vara att jobba som styrman på en båt.

Hur skulle det vara att testa den här?

Det är härligt att få bo nära djur och natur!

På fleras önskemål publiceras här Per-Åke Agneviks vårtal på valborgsmässoafton i Malexander.

Malexander Valborg 2014

"Mitten på 40-talet kom jag som liten första gången till Malexander.

Jag minns bensintappen vid smedjan, Den var lite speciell, man pumpade upp bensin i en glasbehållare för hand som man sedan med självtryck tömde i tanken på bilen. Varför en 5-åring var intresserad av bensinpumpar berodde på att vi i Linköping bodde i Valla, nära Malmslättsvägen där det fanns ett antal bensinmackar.

Vi skulle med båt hämtas nedanför bastun för transport till Aspenäs.

Vi var min far och mor och lillasyster. Min pappa Göte som var polis skulle tillsammans med min mammas bror Martin Jung som var polis i Skänninge på sina semestrar ha tillsyn, åt Sommens Fiskevårdsförbund  för att minska tjuvfisket av i första handröding. Det fanns ytterligare en polis med samma uppgift boende på Sjönäs, som ligger mitt på Skalludden. På båda platserna hade vi tillgång till motorbåt.

Birgittastugan som på den tiden var en flygelbyggnad till det stora huset på Aspenäs var en bra lekplats när det var dåligt väder. Vid Aspenäs fanns det också en lång ångbåtbrygga som var bra att meta abborrar från men som också  ibland gästades av de ångbåtar som trafikerade sjön. Blåste det lite för mycket så låg båtarna vid bryggan med sina timmersläp och inväntade lugnare väder. På den tiden gick det också en torgtur med båt till Tranås på fredagarna.

Mitt fiskeintresse grundlades nog de åren vi bodde på Aspenäs. Jag hade en bra lärare som hämtade mig några gånger i veckan med sommaskeppet nämligen  ”Baddaren” Övl. Erik Kugelberg. Vi fiskade röding med kopparlina och lod samt gädda och abborre. Att meta abborre med gli(levande bete) var också en höjdpunkt. Vi bodde på Aspenäs till på slutet på40-talet.

1950 flytta vi vårt sommarboende till Svärdsvik. Vi hyrde av Domänverket halva gamla huset som var ett parhus. I den andra halvan bodde gamla Fru Åstrand. Nu hade jag fyllt 10 år och nu var det dags att börja följa med på jakt som min far,Baddaren och Arvid Malgeryd med flera ofta var ute på. Jag sköt min första älg när jag var 12 år mellan Bålnäs och Bjälnäs.

Naturupplevelser,på sjön med fiske på somrarna och i skogen med jakt på hösten – vintern var nog det som gjorde att jag och min familj fortsatte med fritidsboendet i Svärdsvik trots att vi hade 2 x 25 mil till fritidsboendet.

Våren, som iår är ovanligt tidig, tycker jag är den finaste tiden på året.

Fåglarna som återkommer både i sjön och på land. De vilda blommorna som tussilago, blåsippor, vitsippor, gullvivor och liljekonvalj är också en tillgång. Har vi tur så kan vi också få uppleva tjäderspel på våren.

Sedan 2007är vi åretruntboende i Svärdsvik, som vi inte en dag har ångrat.

Jag har upplevt ett Malexander med ett kafé, två livsmedelsaffärer och ett postkontor,mack med taxistation samt skola och ålderdomshem. Vi hade också under många åren egen präst.

De åretruntboende har minskat och fritidsboendet har ökat. Skolans nedläggning var ett felaktigt beslut som innebar att nästan alla barnfamiljer i och runt Malexander flyttade, inte till Boxholm som politiska majoriteten i kommunen trodde utan till andra kommuner. Det som skulle bli en besparing för kommunen blev i stället en förlust med cirka 1,5 Mkr/år. Och dessutom inte bara en ekonomisk förlust – mycket av framtidstron försvann då barnfamiljerna flyttade.Nu kan det bara bli bättre för det finns ingen mer kommunalverksamhet att lägga ned i Malexander. Därför är det av stor betydelse att fritidsboende i alla åldrar sätter sin prägel på Malexander.

Det finns mycket kraft och energi i Malexanderbygden. Låt oss hoppas att vi tillsammans kan utveckla bygden.

Min förhoppning är att fler i likhet med mig ska upptäcka den stora upplevelse det är att dagligen året om få följa naturens skiftningar och de vilda djurens beteende. Att lyssna på tystnaden ger själen ro.

Min speciella vår önskan i år är att världens samlade diplomati ska lyckas få Rysslandsledare att ändra inställning och verkligen mena något med demokrati och självständighet.

Låt oss vara tacksamma för den frihet vi har i Sverige. Och vårda demokratin så att vårt land framöver också blir ett öppet och tryggt land att leva i.

Låt oss tillsammans utbringa ett fyrfaldigt leve för våren i Malexander!"

Jag lägger ut talet på Malexanders hemsida då den utlovade högtalaranläggningen inte fanns på plats.

Den 16 – 18 maj kommer 2014 års landsbygdsriksdag att hållas i Sandviken. 

Vitsippsmark i södra Östergötland

Tyvärr tycks intresset hos byalag och andra organisationer som arbetar för sin bygd ha minskat. Jag har inte tidigare deltagande klart för mig men i år har ca 750 personer anmält sig.

Årets första

Liljekonvalj i knopp

Evenemanget ordnas av Hela Sverige ska leva. Till organisationen är ca 5 000 lokala byalag/utvecklingsgrupper anslutna - med troligen mer än 40 000 förtroendevalda. Visst borde det vara flerdeltagare än knappa 0,02 %! En annan tråkig iakttagelse är att även partiledarintresset för landsbygdsriksdag minskar. Tre eller möjligen fyra kommer troligen inte att delta.

Kan det vara intresset för landsbygdsfrågor som minskar? Kan det vara den lokala gruppens engagemang i de egna lokala frågorna som gör att intresset/orken för helheten(Sveriges landsbygd) minskar? 

Eklandskap vid Sommen

Som exempel på landsbygdsfrågor som det ytterst handlar om kan nämnas

·          Urbaniseringen av delar av Sverige (varför befolkningssatsa på mindre än 10 % av Östergötlandsyta; varför använda så gott som enbart åkermark för exploatering)

·          Befolkningsminskningen på landets landsbygd (som pågått sedan mer än ett sekel)

·          Flerarbetstillfällen på landsbygden

·          Skolor på landsbygden liksom bensinmackar

·          Energifrågor som förnyelsebar energi i stället för oljeberoende (av Ryssland, Danmark och Norge) och kolkraftsenergi.

Blommande körsbärsträd

Landsbygdsriksdagens program är späckat och innehåller partiledar- och politikermedverkan,miniseminarier med goda exempel på landsbygdsutveckling.  Se http://lbrd.helasverige.se/program/. 

Nötkreatur vid Sommen

Hela Sverige ska leva Östergötland kommer att representeras av fem – sex personer. För egen del kommer jag att vara engagerad i två aktiviteter (förutom en administrativ insats), dels att tillsammans med ytterligare sju personer presentera Hela Sverige ska levas vision i ett antal landsbygdsfrågor dels att medverka i ett miniseminarium som handlar om förnybar energi (fliseldad närvärme och solenergi, mot bakgrund av den lagstiftning som kan förväntas inom kort). Det är med spänning och engagemang jag ser fram mot årets landsbygdsriksdag. 

Idyll och harmoni

I texten ovan har jag min vana trogen lagt in foton – den här gången från Östergötlands södra skogsbygd, en befolkningsmässigt hårt drabbad del av Östergötland).   

Vårens färger är genomskinliga på något sätt. Lövträden och särskilt björkarna skiftar i violett men man kan se igenom. På marken är det smutsigt. Den som göms i tö kommer upp i tö - fjolårslöv och vissna växtdelar men även sådant som människor valt att slänga där.

Vissna löv och växtdelar men även vitsippor med inslag av blåsippor

Påmind om vårens prakt åker jag till Somvik. I vägslänterna blommar fortfarande sipporna,vitsippor, blåsippor och rödsippor - även i vita varianter. Vitsippan bildar snart ett vitt täcke i hagmarkerna och arbetet med täcket har påbörjats.

Vitsippor

Jag tycker det är svårt att fotografera blommor. En och en går ganska bra men mattorna och täckena av sippor är det värre med och särskilt blå- och rödsippor. Kanske valde jag fel dag. Regnandet gjorde att blommorna var lite slutna.

Jag gick en stund i vägkanten öster om Somvik. Behöver bara gå ett hundratal meter in i skogen för att se Gransjön. I hjulspåren efter skogsmaskiner hittar jag en blomma i vacker gul färg. Jag vet inte vad den heter men det kan kanske någon berätta.

Blåsippsstånd

Blåsippa

Blå- och rödsippor

Vi åker ett stycke på lilla vägen utmed Sommen (den väg som var Boxholmvägen innan nuvarande väg byggdes i slutet av 1800-talet). Även här sippor i kanten nedanför det vackra Somviksberget. En vacker vårdag försöker jag nog ta mig upp.

Berget på andra sidan Somviksfjärden lyser ännu inte vitt. Stora sandliljan blommar först i juni. I fjärden simmar en lom.

Lom i Somviksfjärden

Väl hemkommen redigerar några av de ca sextio korten. Har lagt in den lite här och där ovan.

Spelgalen tjädertupp

Avslutar med ett foto från förra helgen. Vi fick då besök av en spelgalen tjädertupp. Den höll till i sluttningen ner mot Axsjön men närmade sig vårt hus för att så småningom ge oss en härlig upplevelse. Han ägde tomten så att säga och gjorde utfall mot oss när vi var ute men som sagt. Det var en stor upplevelse –förevigad med några hundra foton.   

Strax före kl.6 ringer mobilväckarklockan efter en skön nattsömn i Malexander.

Jag plockar i ordning kamera med tillbehör, en sittlapp och en apelsin. Hittar inte stativet men det får gå ändå. Ute i friska luften på några minuter. 

Trolskt med dis och vattenspeglar

Jag går ner mot Axsjön. Två vita bakdelar av rådjur rör sig sakta genom skogen. Sjön ligger spegelblank. Ett gråvitt dis vilar över vattnet utmed västra stranden ett stycke ut i sjön.Inget skrakpar vid bryggan den här gången. Det vackra diset ovanför vattenspegeln lockar kameran. Två bilder – men vad är det där?

Lommar i diset

Visst är det sjöns lommar som valt diset som kamouflage.

Kamouflerad lom

  Lomparet har redan sett mig och är därför på väg norrut i sjön.Jag går sakta upp mot skogen men hinner inte gå mer än några steg in på den lilla stigen västerut utmed sjön så vänder de två lommarna ut mot ön väl medvetna om att jag kan komma dom för nära om jag skulle välja att gå ut på udden. Kloka fåglar.  

Knoppar på björkslyet

Björkslyet utmed stigen har varit i knoppning under ett par veckor. Nu är knopparna så stora att kameran lätt kan fånga dem. Det krävs dock värme för att de ska vara stora som råttöron. (Det är då rosorna ska klippas och dessutom klippas så kort att bara tre skott lämnas kvar.)

Ett stycke bort sätter jag mig på en stubbe i kanten på en glänta. Frosten är kvar i den vita vegetationen. Solen har just gått upp och värmer den bortre sidan. Tar fram sittunderlaget, lägger det på stubben och bara väntar. Med lite tur kan nog ett djur komma fram.

Soluppgång i skogsgläntan

Jag sitter någon halvtimme, väntar, lyssnar till alla ljud och på något villebråd att fotografera. Det kommer inget. Skogen är fylld av fågelläten.

Vägen hem går jag sakta fram på stigen och funderar.

Varför är det politiska intresset av förnybar, miljövänlig, energi så lågt – så obefintligt? Att Sommen för första gången i mannaminne inte varit belagd med hållbar is kan kanske förklaras med annat än jordens klimatförändring. Eller?

”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?” Så skrev Karin Boye i sin diktsamling FÖR TRÄDETS SKULL.Det senaste dygnet gjorde våren, som denju brukar göra - ett stopp. Varje år likadant men trots det blir vi lättbesvikna – varje år. Vi längtar efter värmen!

Blåst och snöblandat med övergång till blåst och snö. Gräsmattorna blev vita – under några timmar. I kvällningen var de åter gröna.

När snön komsom tätast kom fåglar i massor till fågelbordet. Bofinkar och åter bofinkar,kungsfågel, stenknäck, blåmes, talgoxe, domherre, talltita och så hon som endafågel kan klättra med huvudet före nedför en stam, nötväckan alltså.

Fågelbordet har vi placerat under ett körsbärsträd för att ge skydd mot hungriga rovfåglar.Småfåglarna var mycket aktiva när det snöade såväl i fågelbordet, på marken som i träd och buskar.

Nedan kommer ett antal foton på några av våra gäster.


Bofinkar - under bordet


Bofink son gör sig stor


Nötväcka


Blåmes i flykten, stenknäck och talgoxe


Stenknäck - i farten


Lugna Dig. Jag är inte klar än.


Stenknäck och en talgoxe


Stenknäck - med munnen full. Bakom en kungsfågel

Förra året lågsnön kvar i landskapet i slutet av mars. Då frös mycket av ljung och andra växter eftersom tidigare snösmältning lett till isbildning kring växternas rötter. De aktuella växterna torkade helt enkelt bort på grund av isbildningen.

Igår gjorde vi en av våra rundor i omgivningarna för att hitta motiv till det redan välfyllda bildarkivet i datorn. Bildarkivet omfattar mer än 25 000 bilder. Om vi kopierar bilderna? Jodå! Datorer kan krascha. Felaktiga knapptryckningar kan radera allt på ett ögonblick. Så – med jämna mellan gör vi s.k. backups. Vi förvarar dem i olika medier.

Sångsvan i ostörd miljö

Förr var sångsvanarna vanligast i Norrland men på senare tid finns de i stora mängder även i våra trakter. Vi såg under bilturen exempel på det på flera platser.

Dämmet vid Ramfalls kvarndamm

I veckan omvandlades den lagrådsremiss jag skrev om i förra inlägget till proposition.

Orättvisan mellan olika boendeformer är uppenbar och svår att förstå.

Över helgen hade minsta barnbarnet föräldrafritt hos oss. Tempot i huset på Granvägen ökade ordentligt.

Förslaget att gå ut i skogen och titta på vårblommor och leta efter fåglar, rådjur och vildsvin kom som en stor befrielse. Tempot dämpades – något i alla fall.

Kort, klar ton från körsbärsträdet

Stigen slingrar sig upp och ner i krökar bland tätt växande småskog. ”Här finns säkert rådjur.Tyst farfar så Du inte skrämmer dom!”

På stora stigen vid den torra furustammen…..”Farfar! Titta den är ju trasig! Ramlar den inte?”Jag trycker på stammen men….. Det dröjer nog ett bra tag till. Vid den ibland vattenfyllda mossen i sänkan måste vi smyga oss fram igen. Här kan det finnas djur. Barnbarnet går först och jag efter. Hit måste vi gå i morgon igen. Då har de nog kommit, djuren!

Väl hemma tar vi igen oss med ”gömma nyckeln”. Premiär för barnbarnet.

Hammarvägen, på väg till kyrkan

Förslaget är att s.k. nettodebitering inte ska tillåtas och att villaägare ska kunna få en årlig skattereduktion på upp till 18 000 kr under förutsättning att man bygger tex. solcellsanläggning och dessutom vidtar vissa formalia. En nackdel i förslaget är att subventionen når endast mindre än hälften av befolkningen. En annan nackdel, sedd ur miljö- och klimatperspektiv, är att endast ca 1/3 av landets takyta tillåts ge subvention.  Enkelt och lite slarvigt uttryckt är det endast en mindre del av landets befintliga takyta, som får subvention för att förbättra miljö och klimat.

Nettodebitering kan beskrivas som att den el som under viss tidsperiod (timme, dygn, månad eller år) produceras av t.ex. solceller och som inte direkt används till den aktuella byggnadens förbrukning går ut på nätet men får tas tillbaka till byggnaden kostnadsfritt inom vald tidsperiod, t.ex. månad.

Gatstugan, kyrkbyns äldsta byggnad

Nettodebitering används för närvarande av vissa svenska elhandelsföretag. Den har betydligt större utbredning i länder som Danmark, Tyskland och Nederländerna. Nettodebiteringsutredningen gav även Sverige en bra möjlighet att ta ett rejält kliv för att i just det här avseendet komma ifatt andra länder i miljö- och klimatarbetet. Jag tycker det är tråkigt att den möjligheten valts bort.

Malexander kyrkas spira - med kontakter uppåt (ser Du båda?)

Malexanders kyrktorn

Personligen störs jag även av ett par andra effekter av den föreslagna lagstiftningen.

Bostadsrättsföreningar liksom ägare av flerfamiljshus

Øomfattas av samma regler som villaägare; det innebär att även de kan få upp till18 000 kr i skattereduktion per organisation - inte per ägt flerfamiljshus eller per lägenhet

Øriskerar att bli betraktade som elhandelsföretag gentemot sina delägare eller hyresgäster - d.v.s. med skyldighet att betala såväl mervärdeskatt som energiskatt på den egenproducerade och till hyresgäster förmedlade/levererade elen.

Den förväntade propositionen förefaller mer bli ett förslag för att ta in skatter än ett förslag som syftar till bättre miljö och klimat. Förvånande – särskilt med tanke på de två nu nära förestående valen, EU-valet och höstens allmänna val. Mer än hälften befolkningen missgynnas. Det värsta är dock att vårt klot drabbas.

Den alltför tunga texten ovan har lättats upp med några dagsfärska foton från Malexander kyrkby. Fotona är tagna med ett s.k. macroobjektiv. Det förstorar ganska mycket och gör att man kommer nära motivet.

Den som är intresserad av frågorna ovan och av landsbygdsutveckling genom att bygga närvärmecentraler kan lyssna till mig söndagen den 16 februari kl. 10.00 som söndagspratare i en hagmark 400 meter norr om Stortorp,strax söder om Sjögarpesjön (söder om Boxholm). Boxholmsföreningen Krafttaget ordnar söndagsturer/-berättelser varje söndag under vinterhalvåret. 

En lördagspromenad i utkanterna av Malexander kyrkby i gråhärligt vinterväder går inte av för hackor. Lugnet, naturen som tycks sova men ändå är fylld av liv, Sommen….Tankar lockas fram bakåt - och framåt.

Nystugan (från 1800-talet) och Malexander kyrka

För en mansålder sedan fanns här i bygderna massor med arbetstillfällen, skogsarbete, kolning och timmerförflyttning. Timmer flottades genom vattendrag, småsjöar och i Sommen drog ett antal båtar stora släp av sammanbundna timmerstockar bort till Laxberg.

I Hela Sverige ska leva, där jag finns med lokalt i länet, arbetas det sedan många år för fler arbetstillfällen på landsbygden.

Ekens löv, snöpudrade, har inte fallit ännu

Länsstyrelsen och Regionförbundet Östsam står i slutet av månaden som arrangör för något som kallas Eweek (energivecka), ett antal seminarier, paneldebatt, mm, mm. Ja, Ni kan läsa själva på följande länk http://eweek.se/.

I maj ordnar Hela Sverige ska leva landsbygdsriksdag i Sandviken under tre dagar (http://lbrd.helasverige.se/) och i början av juni är det klimatriksdag i Norrköping (http://klimatriksdag2014.se/). Kolla gärna i länkarna.

Allt detta och förmodligen mycket mer ordnas för att för att förbereda oss för två viktiga val

• val till europaparlamentet i maj och


• de allmänna valen till riksdag, landsting och kommuner i september.

I Garpaviken

Promenadstråk utmed Sommen

Öppet vatten några hundra meter ut. Ljudet från is som rör sig fascinerar!

Promenad i utkanten av Malexander är bra att göra då och då – inte bara inför attraktioner som de jag informerat om ovan. Jag hade naturligtvis kameran med och några av dagens foton ser Ni ovan och nedan.

Konkurrenskraftigt bensinpris

Efter Sven kom kusin Ivar. Han höll en nordligare bana. Ivar var minst lika hårdhänt som Sven, dock inte i våra trakter.

Eklundasjön utan motljus

Det som vädermässigt hände för en vecka sedan finns det nu mycket lite spår av i länets centrala delar. I malexanderbygden finns dock vissa spår kvar. Från en vecka till nästa kan det alltså ske stora förändringar. Hur ser det ut om ytterligare en vecka? Barmark eller en halvmeter snö? Båda alternativen är möjliga. Om man tror SMHIs prognos har vi barmark i Malexander.

Väg 580 vid Skrikebackarna

Sommens strandlinje utmed väg 580

Hulön - kontrastlös?

Jag tänker då och då att jag ska fotografera exakt samma vy vid ett antal olika tillfällen under ett år för att sedan göra ett bildspel för att visa växlingarna mellan olika väder, årstider och tider på dygnet. Jag har inte kommit dit ännu.

Lillsjön med is- och vattenspegel

Malexanderfjärden bakom Norsholm i lite motljus - faktiskt

Helgens resa blev exakt densamma som förra helgens. De vackra motljusen och de stora kontrasterna var dock förbytta till ett grådaskigt sammelsurium – fast ändå inte. Jag tog några bilder på samma motiv som förra helgen. Vill Du jämföra hittar Du kontrasterna i ”..efter SVEN” och de grådaskiga i detta inlägg.

Även grådaskigtkan vara vackert!

I sommarträdgårdens restaurang

För att få in kontrast i bilderna i denna text har jag lagt in en sommarbild. Vi är snart där igen! Något att längta efter och till!

Håll till godo i julbordstider!

GOD JUL!

Sven har namnsdag den 5 december. Gratulerar i efterskott!

Sommen i motljus från Stjärnesand

Årets SVEN blev en hårdhänt herre. Våra kuster har han i skrivande stund ännu inte lämnat även om SMHIs varningar ”bara” är i klass 1-nivå. Strömavbrott, kaos i trafiken såväl på väg som på järnväg och olyckor med dödlig utgång blev följderna – och så kraftigt snöande.

Bortsett från blåsten så var lördagsvädret riktigt fint. Strålande sol hela dagen men den här årstiden står solen lågt. Det är lätt att bli bländad!

Sommen vid Skrikelyckorna

Vi bestämde oss för en tillsynsresa till Malexander.

E4 från Linköping liksom riksväg 32 från Mjölby hade vinterväglag men ganska bra sådant. Lite snö som drev över vägen men inga snömängder att tala om - förrän i Boxholm. Uppskattningsvis upp mot 15 cm om den hade varit jämt fördelad påmarken. I Malexander ungefär lika mycket men i drivorna var det upp till ca 40 cm.

Sommens strandlinje utmed väg 580

På väg 580 mellan Boxholm och Malexander tillät väglaget hastigheter på högst 50 km/tim. Vägbanan var ojämn med upp mot 10 cm tillpackad snö där hjulen skulle rulla. I kanterna ut mot vägrenen var det däremot ganska välplogat!

Eklundasjön

Landskapet var gudomligt vackert. Den låga hastigheten kompenserade också den dåliga väghållningen. Utmed Sommen var det särskilt vackert. Den lågtstående, kraftigt lysande solen, den vita snön och det mörkblå vattnet skapade effektfulla kontraster.

Hulön

I Malexander arbetade Stig för fullt med den lokala väghållningen. Där blir det inga snövalkar i gatornas mittpartier! Magnus körde undan snö från mackområdet. Vallarna blev ganska höga.

Parti från Hulön

Värmen och vattnet fungerade perfekt när vi kom fram och på strategiskt viktiga delar av tomten (där vattenledningen dragits) låg snön hopblåst i tjocka lager. Stora delar av gräsmattan täcktes av bara någon centimeter snö.

Trolsk vy vid Norsholm, ut över Sommen 

Utmed väg 580 syntes en hel del jägare men även spår av vildsvin. De hade troligen letat efter annan föda än potatis och sockerbetor (i lokalradion och Östgöta Correspondenten gick idag att höra/läsa att länets landshövding och länsstyrelse avrådde vildsvinen att låta sig matas med nämnda produkter).

Svanassjön och Kråkfjärden

Vägen mot Kisa hade ett jämförelsevis bra väglag och café Columbia bra mat- och fikamiljö.

För att illustrera de väderleksmässiga lokala följderna av SVEN är foton inlagda lite här och där i texten.

Det har varit några härliga novemberdagar med hög och frisk luft. Det känns härligt att andas in den! Samtidigt är luften kall och kombinationen med blåst kräver varma kläder. Inomhus är värmen från eldstaden extra behaglig.

Vår elförbrukning har tidigare legat på ca 10 000 kWh/år. För två år sedan installerade vi luftvärmepump samtidigt som vi ökade isoleringen på vinden. Elförbrukningen halverades! I våras byggde vi solceller och nu pekar den köpta elförbrukningen per helår räknat på ca 3 000 kWh. Om ett knappt år byts prognosen ut mot siffror som bygger på faktisk årsproduktion och –förbrukning av el.

Jag gillar att planera och följa upp och visst - statistiknisse eller inte – har jag koll på solen!

Hemma i Skäggetorp tickar kronorna på i betydligt raskare takt och de pekar på att den årliga kostnadsminskningen med fullt utbyggd solcellsanläggning kommer att hamna på sju hundra – en miljon kr (med de elpriser som för tillfället råder). Utslaget på lägenhet rör det sig om upp mot 150 kr/månad och lägenhet.

Novembersolen ger vackra nyanser ute i naturen. Skuggorna blir långa, väldigt långa. Vi tog oss en biltripp i trakten och då även kortare promenader.

Åskådarplats vid isläggning och bad

Nere vid Axsjön står nu de två stolarna och bänken väntande på badgäster. Bortsett från någon (eller hur?) hurtig vinterbadare så får de vänta på sina sittgäster i närmare ett halvår. Större delen av sjön hade en glasrutetjock isskorpa. Frågan är om isen kommer att ”krypa ihop” redan nu.

Sommen är helt isfri. Storsjön utanför Malexander brukar inte isläggas före den 10 januari. Den isläggningen är ett skådespel. Sjön brinner eller åtminstone ryker innan isen lägger sig. Dagens tur gjorde vi till Lerviken, Bjälnäs och partierna däromkring.

Solen stod lågt och gjorde långa ljusgator. Motljuset in i kameraobjektivet skapar effektfullt ljus och mörker i bilderna. När solen gömmer sig bakom molnen bildas också spännande ljuseffekter – och landskapet i övrigt blir trolskt.

Arkipelag i Sommen bort mot Torpön

Från bergen ovanför Bjälnäs ser vi långt, långt över Torpön mot Högåsa i Asby.

Spåren går genom ek- och andra lövträdslöv upp till Bjälnäs naturreservatet

Bjälnäs naturreservat ligger vackert. Marken ser nu helt död ut med ett täcke av bruna ek- och andra lövträdslöv. Träden står där med tomma och mossiga grenar som ger ett effektfullt mönster mot solen och den ljusa himlen.

Åkrar med gamla stenrösen

Åkrarna söder om Bjälnäs liksom själva naturreservatet berör mig varje gång jag går där. För ett sekel sedan röjdes marken från sten. Drängar och pigor från orten la ner dagsverken där – tunga dagsvErken, som säkerligen gav vÄrk av annat slag så småningom. De prydligt upplagda stenrösena och stensträngarna mellan åkrar – allt skapat av generationerna före oss med knotiga händer och böjda ryggar. Fanns möjlighet till knä- eller höftledsoperationer då för hundra år sedan? Svar nej!

Det känns bra att det fortfarande finns brukare på Bjälnäs och några gårdar till i trakten!

Novembersol genom grenverket. Är solen månne belägen i Asby?

Genom grenverket går ljusgatan rakt över fjärden! Solen verkar befinna sig i Asby!

I strålande sol men med skugga från ett körsbärträd hade vi en trevlig och intressant stund med en släkting till hustru Mona, nämligen med Inga i Furulund. Vi fortsatte samtalen i hennes uterum en senare sommardag när regnet låg på lut och åskan mullrade på avstånd.

Inga har ett brinnande intresse för Malexanderbygden såväl för forna tider som för nutid. Det är med värme hon berättar – ibland lite pillemariskt.

Vid kaffestunderna (det blev även en tredje i somras) med Inga tittade vi även på gamla foton som hon sparat och i de flesta fall noggrant antecknat tider, namn och annat intressant på – sådant som är så lätt att slarva med. Som f.d. lärare faller sig dock detta kloka beteende fullständigt självklart för henne.

Jag vet inte om Inga kände till min svaghet för digitalisering av foton. Jag fotograferar gärna av gamla foton, lägger in dem i dator, bearbetar, förbättrar dem och tittar på dem på TV med hjälp av HDMI-kabel eller via bildkanon på stor duk. Hur som helst. Jag föll för frestelsen och frågade om jag fick låna hennes foton och lägga in dem på datorn. Jag kan nu ana att hon väntade på frågan för svaret kom direkt och oförbehållsamt – JA.

Idag, dagen före Mårtensafton, regnar det duggregn. Det har hållit på nästan hela dagen. Uteaktivitet? Nej, det får bli en annan dag.

Jag tar fram Ingas kort (har bearbetat en del tidigare under hösten), stativet, kameran, blixten - och sätter igång.

Fotograferingen är det viktigaste momentet – bra kamera och objektiv, rätt ljus, stadigt stativ och placering av korten så att det kommande redigeringsarbetet minimeras. Det första kortet tar ganska lång tid att ta. Återstående arbete flyter på ganska snabbt – och enformigt.

Jag för över fotona från kameran till datorn med hjälp av kabel, lägger in dem i en mapp, öppnar fotovisningsprogrammet, tittar på alla kort, redigerar ett och ett och namnsätter det. I en annan fil skriver jag in uppgifter om korten (namn på personer, när korten en gång togs, platsen och annat som Inga antecknat).

Ett par av korten visar jag här och nu.

Malexandervy från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal

Lärarinna och skolelever i Ramfalls (gamla) skola från 1908. (Cykeln var en nymodighet då.)

Resten? Kolla i denna hemsidas kalender, om Du är intresserad. Kanske ordnas en visning - med tillfälle för alla att fylla på med kunskap om bilderna - under nästa år här i Malexander.

Jag åker i de 50 som är tillåtna genom Malexander kyrkby mot Kisa. Efter den skarpa vänsterkurvan i utfarten från kyrkbyn, efter passagen över bron, ökar jag till 70 km/tim. Så gör jag varje gång jag åker där. På väg hem till Malexander saktar jag in ordentligt genom kurvorna vid avtagsvägen mot bl.a. Gjestgifveri Sommarhagen. Ökar till 70, ser minnesstenarna i ögonvrån, och lägger i en lägre växel genom högerkurvan i början av kyrkbyn. Så gör jag varje gång jag åker där. Ryggmärgen!

För ett par dagar sedan tog jag min cykel och kamera för att titta lite närmare på passagen vid Lillsjön. Efter någon timme var jag åter hemma med femtiofyra foton. Jag kopplar ihop kamera med dator och efter ett par minuter finns bilderna där – i mitt digitala bibliotek – systematisk ordnat för att hitta bland de 24 000 bilder, som ligger i drygt 1 200 olika mappar!

Vid sjöns sydspets möter jag två bekanta herrar som går sin dagspromenad. De har krokat i varandra för att göra promenaden säkrare. Härligt att se! Jag tar kort men publicerar inte det här.

Lillsjön vid väg 580

Jag vänder kameran ut mot sjön. I vattenytan speglas naturen runt om. Visst ser jag vyn när jag åker förbi med bil men inte på samma sätt som nu. Bäst ser jag när jag tittar på den hemma - i datorn!

Lillsjön norrut

Rakt norrut möter det stora vassområdet mellan Klockarns äng i väster och Frukostkullen i öster, där flottleden fanns och där man för något sekel sedan flottade timmer från skogarna norrut genom sjöarna Malgen och Lillsjön till Sommen. Flottledsmynningen är helt igenvuxen. Den kan bara anas av den som vet att det funnits en flottled där. Vyn mellan kullarna över vassområdet slutar norröver med ytterligare en kulle, det svårforcerade Pukehål.

Lillsjön - mot Sjöviks äng

Från väster speglar sig skogen från Sjöviks äng på ett trolskt sätt. I en glänta skymtar ett hustak, som också finns i vattenspegeln.

Bron över väg 580

Jag går ner till Vedtorget, platsen för sjösättning av båtar, hittar ett par bryggor och vågar mig försiktigt ut på en av dem. Därifrån lockas objektivet av den vackra stenbron över väg 580, där Lillsjöns avrinning till Sommen sker.

Rönnbär i kanalen





Förvirrande!

Den lilla kanalen mellan sjöarna är lite risig på kanterna. Jag ”fångar” några rönnbär med den trollska kanalen i bakgrunden. Den stilla vattenytan gör det svårt att riktigt förstå. Vanan gör att jag hesiterar för att brons stenstolpar och trädens i olika färger skiftande lövverk också finns i vattnet.  

Lillsjön - känd skylt och plats

Ca hundra meter bort finns den massmedialt så kända Malexanderskylten. Idag liksom alltid – nästan – råder tystnad och lugn. Mellan ett par förbipasserande bilar hörs enbart några hammarslag uppifrån kyrkbyn – och så tystnaden så klart.

Genom ett hål i lövverket

Åter vid sjöns sydspets hittar jag ett hål i lövverket. Genom det ser jag den tystnad och det lugn jag ofta rusar förbi i bil – faktiskt även när jag promenerar. Owe Wikströms boktitel ”Långsamhetens lov eller vådan av att åka moped genom Louvren” gör sig påmind.

Igår kväll dundrande åska med ösregn. I kväll är det en ljummen, härlig sensommarkväll.

Jag bestämmer mig för en tur på sjön.

I stället för kastspö och förhoppningar om abborre tar jag med kameran och hoppas på vyer som

jag inte ser med det egna ögat. Kamerans bilder visar ofta mer än jag själv ser. Den fångar ögonblicket medan jag troligen letar efter nästa ögonblick.

Andfamilj i lugna vatten

Innan jag kommer i båten får jag syn på en andfamilj simmande inne i sydviken. Den simmar i plog. I alla år som jag kan minnas har det funnits en andfamilj just där mitt emot båtarna. Är det månne samma individer som kommer tillbaka år efter år?

Axsjön ligger spegelblank. Båda badbryggorna har badgäster. 150 meter upp mot kyrkbyn spelar

MIF match. Det hörs – såväl den inledande musiken som de ljud som såväl glada som besvikna fans skriker ut. Ljuden stör inte mig på något sätt. Det känns härligt att trakten lever. Hela Sverige ska ju leva – sägs det. Dagens tidning påstår förresten att de miljarder som satsats på landsbygden de senaste åren

inte gett någon positiv effekt – för landsbygden i vart fall!

Sol och skugga möts. Det ger fin effekt  i det lugna vattnet

Tyst och stilla

Solen glittrar i vattnet. De skuggiga partierna möter de soliga. Kombinationen ger vackra vyer

i det lugna vattnet. Inne vid land hittar jag en trampad vasstuva. Kan det vara av lommen? Den mörkt gröna vassruggen ger en vackert grön färg i vattnet. Den nyansen ser jag först i datorn när jag kommer hem. På sjön är det den vackra vita näckrosen jag ser och vill fotografera.

Vit näckros i grönt vatten

Vit näckros

Vit näckros i blått och grönt vatten

När jag låter solens ljus komma in i kamerans objektiv så gör det ljuset vattnet vackert blått medan vassruggens gröna rör ger det intilliggande vattenområdet en grön fätg.  Mina ögon ser inte det. Jag har

för bråttom. Datorn hjälper mig se!

En ensam lom börjar sin språngmarsch för att komma upp i luften för att flyga iväg. Den flyger runt sjön under skogstopparnas linje fyra eller fem gånger innan den är så högt upp att den kan flyga bort mot Sommen.

Axsjön känns som en klenod! Inte en dag i Malexander utan att jag tittar ner genom skogssluttningen på sjöns vatten. Dagtid är det vågor, solglitter eller dis som jag ser och kvällstid de vackra färgerna från solens nedgång. Och så hör jag lommen! Dess ödsliga rop hörs dag som natt.

Visst finns det liv även i länets sydliga skogsområde – trots att bidragen från EU eller andra påstås

vara verkningslösa. ”Uppeldade” är det uttryck som tidningarnas skribenter använder!

Fett kul med kvällsfotboll - ett av barnbarnens omdöme av några kvällars fotboll på

Pelarvallen.

Lekfullt!

På fullt allvar!

Varje år så långt bakåt som jag minns samlas sommarboende och i synnerhet ungdomar på Pelarvallen och spelar fotboll tillsammans under ett par kvällstimmar. Skratten och ropen hörs och de förgyller sommarkvällarna.

Passa mig!

I kväll tog jag med kameran och tog några bilder. Mitt intryck är att leken tar över allvaret.

Hejaropen gäller inte bara med- utan även motspelare. Miljön känns behaglig, deltagarna

nöjda och trakten levande.

Trevligt inslag i sommarkvällen!

Apostladagen, jo den här söndagen heter så, tar vi en tur ut i malexanderskogarna och börjar med en promenad på gamla vägen söder om Tväsjömålen förbi Lilla Tväsjön. Vägen går genom mäktig natur med mycket kalhugget. Lilla Tväsjön ligger några hundra meter söder on vägen men vi väljer att inte gå ner till sjön.

Vårt nästa mål är Månsjön. Vi åker förbi Tväsjömålen mot Månhult och går några hundra meter genom skogen till sjöns södra del. Vi hittar en lämplig berghäll, dukar upp vårt kaffe och njuter av såväl det som av naturen.

Sydändan av Månsjön

Vit näckros

Knotten har valt samma plats för sin söndagsutflykt. Vi bryter därför upp ganska snabbt för att inte störa dem i onödan. Några meter från en myrstack har myrorna trampat upp en bred (förhållandevis alltså) gata i mossan. Vi har inte sett så tydligt markerad myrväg tidigare.

Myrväg

Nästa anhalt gör vi ca tre kilometer bort i nordvästlig riktning på andra sidan Hallingsfall. Vi vill se Malexandersocknens högst belägna sjö, Hallången. Den ligger 199 meter över havet (drygt 50 meter högre än Sommens yta).

Hallången 199 m ö h

Ofta finns det flera sjöar med samma namn i en bygd, så även i Malexander (två Hallången ca en mil från varandra, två Axsjön ca tre km från varandra). För att komma till ”vår” Hallången går vi genom gammal odlingsmark, numera och sedan några decennier skogbevuxen. Stenrösen och stengärdesgårdar är tydliga spår efter den svunna tiden.

Gammalt odlingslandskap

Väl tillbaka vid bilen hör vi en skogsfågel locka på sina ungar. Vi tar några steg åt det håll varifrån ljudet kommer och får se en orrhona och hennes två ungar. Kul för oss och kanske för orrarna, vem vet!

Utmed vägen finns mogna smultron, blåklockor, rödklöver och andra växter. Vi fångar rödklövern och ett par fjärilar (blåvingar) med kameran.

Rödklöver

Blåvingar

En av blåvingarna

Kombinationen bil och apostlahästar passar utmärkt denna söndag. Den ger naturkunskaper och -upplevelser men skapar också reflektioner om hur det kanske såg ut för en dryg mansålder sedan.

För tre veckor

sedan kändes våren mycket avlägsen. Nu? Visst har den kommit!

Talgoxe

Ungdomsläger på Pelarvallen och fågelsång överallt i skog, mark och trädgårdar. Den stora

hackspettens trumvirvlar förgyller extra mycket men varför ger han sig på

fågelholkarna och hackar där?

Stor hackspett

Sångsvanparet var åter på plats i vattensamlingen långt inne i skogen. Där fanns även ett antal andra sjöfåglar och vadare.

Samma sångsvanpar som tidigare?

Tranorna har kommit sedan några veckor men de syns ännu flyga omkring letande

efter lämpliga vistelseplatser.

Tranor letande efter lämplig vistelseplats

Vattensamling med sjöfågel och vadare

Blåsipporna kommer år efter år på samma platser och de är lika mästerligt skapade.

Under bilturen vi gjorde över helgen kunde vi konstatera att det inte alls är självklart att

man tar sig fram överallt på de mindre skogsvägarna. Tjälskador gör bilspåren

djupa på sina ställen och på andra står vägen under vatten.

Ramfalls kvarndammar

är fyllda med kraft - vatten. Det finns två kvarndammar på några

hundra meters avstånd. Den övre är väl synlig från skogsvägen vid det vackra

berget som bakgrund och den nedre vid vägen mot Stockholmstorp. Vattnet kommer

från Tvesjöarna och Månsjön för att leta sig vidare ner till Malgen, Lillsjön

och Sommen. Därifrån vänder vattnet åter norrut med Svartån till Roxen och

vidare genom Göta kanal och Motala ström ut i Östersjön. Den vägen har vattnet

alltid tagit men förr levererade det kraft även lokalt i skogsbygderna. Nu tar

de kommunala bolagen nedströms hand om kraften för att via luftledningar

transportera och sälja den åter till de bygder varifrån den kommit! Logistisk

saltomortal, tillåter jag mig att skriva!

Vattenspegel i vildmarken

Trots avståndet till solen känns den solel vi nu tillverkar på vårt hustak väldigt

närproducerad! För tillfället får vi ut några kilowattimmar varje dag. Hoppas

att Vattenfall sätter oss som kund i centrum och snabbt ordnar med det

mätarbyte, som gör att vi ska slippa betala för el som vi själva producerar!

Arbetande solceller

Malexanderfjärden under nylagd is

20 minusgrader i Malexander och gnistrande snö, som är vit! Den där sköna stugvärmen, den som kommer från den egna spisen, möter vid fönstret sin motpol – 40 grader kallare bara några centimeter utanför.

Dis över kyrkbyn

Ledig sittplats vid utsiktsplatsen

Vi installerade luftvärmepump i vårt malexanderhus för ett drygt år sedan. Sista 12-månadersperioden har vår elförbrukning minskat med 37 % - ner till 5 200 kwh. Om effekterna av tilläggsisolering av vind och ytterväggar samt monteringen av en ny eldstad för några år sedan beaktas har vi mer än halverat energiförbrukningen. Det känns bra. Och just nu kretsar tankarna kring solvärme men kanske att det vi redan gjort gör det svårt att få ekonomisk lönsamhet i en sådan investering. Dock skulle det egna miljömedvetandet stärkas.

Festplatsbergen, snöklädda

Hemma i Linköping bygger den bostadsrättsförening vi bor i solceller. Hittills har 1 500 kvm takyta belagts och i vår kommer vi att fortsätta så att drygt 4 000 kvm tak i syd- och västlägen beläggs. Investeringskostnaden är dryga 10 miljoner kr. Vi har sökt statligt stöd och kan maximalt få ca 3,5 miljoner kronor. Vi vet ännu inte om eller hur mycket vi får. Utan bidrag kommer det att ta ungefär 14 år innan investeringskostnaden är helt intjänad och med maximalt bidrag ca 9 år. Ökar elpriserna kommer investeringen att bli ännu mer lönsam. Anläggningens livslängd är minst 25 år. Koldioxidutsläppen kan beräknas minska med maximalt 315 ton koldioxid/år. Mycket god ekonomisk affär således och ett stort steg för miljön.

Vad har detta med den vackra vinterdagen i Malexander att göra? Förhoppningsvis något. Det finns takytor i lämpliga lägen såväl här som i Östergötland eller landet i övrigt. Hör gärna av Er (kommentar, mail eller på annat sätt) om Ni har frågor.

Hembygdsgården i slösande sol

Denna januarilördag i Malexander är sagolikt vacker. Den solbelysta snön gnistrar. Det knarrar under fötterna. Malexanderfjärden har nu lagt sig under is och redan har det blivit sprickbildningar som släpper upp vatten som fryser och förstärker. Snart är säkert såväl pimpel- som skridskofolket ute och provar sina respektive discipliner – den ena att sitta och rycka den andra att i långa skär flyga fram i med- och motvind.

Björkar vid Gripenberg - vinterklädda

Skärlunda bakom dekorerad natur - från Moo

Luften över Sommen är disig och sikten trolskt grumlig. Ett stycke från sjön är det helt annorlunda. Diset sitter fast på träd och buskar och ger den där mjuka och fina landskapsbilden. Kolla själva på fotona som sprängts in i texten. 

"Vintergata" i Malexander kyrkby

Vi bestämmer oss, Mona och jag. Idag ska vi ut i det soliga höstvädret - och jag har ju ett ärende.

Stigen runt Pelarberget är väl trampad - och ofta. Man kan t.o.m. gå bredvid varandra - i armkrok om man så vill. Så bred är den! Och dessutom är tystnaden i den halvvuxna skogen - ljuvligt tyst. Bara skogens sus. Vi viker av mot Ulrika! Pustande går vi den branta, steniga, tallbarrsbeströdda backen upp och med små, korta steg backen ner mot spången.

 Vajning för vinden

Tidig isläggning

Vassen, kaveldunen vajar vackert och djupt. För oss? Kanske men mer troligt av vinden! Inga häckande fåglar idag men höstfärger och en vacker nylagd isskorpa, belyst av en strålande höstsol.

"Flytande pinnar"

Flottleden

Frukostkullen - ja den heter så - kullen öster om vassområdet. Vilket vackert namn - på en ganska svårforcerad kulle. Vi väljer stigen ut i hagen, den som är såå vacker i vårskrud. Nu, hösten 2012, är den också vacker men på ett annat sätt.

Det är inte ofta vi promenerar vägen förbi alla husen på väg mot Sommarhagen och Tumbo. Ängarna väster om vägen har mjuka linjer - nu utan betande djur - och höstvackra.

Gjestgifveri Sommarhagen

Gjestgifveri Sommarhagen syns på ett helt annat sätt när träden saknar löv - men den pampiga skylten? Trots höst med bara, lövfria grenar antyder inte namnet på något sätt att det är höst - och det är ju bra!

Kelig häst

Borta vid Tumbo väntar dom de mysiga och stora hästarna. Jag går fram till stängslet och - en trygg och lugn häst kommer mot mig. Han sträcker fram sin lena mule och gillar uppenbarligen att bli kelad. Jag tar några kort och går till brevlådan med det felsända brevet.

Det blev en härlig promenad och väl hemma värmde den öppna spisen - precis som solen utanför men på ett idag ännu skönare sätt.

Ur styrelsen för Hela Sverige ska leva Östergötland var vi sex personer som deltog i Landsbygdsriksdagen 2012 i Ronneby.

Per-Inge Planefors, Pia Tingvall, Charlotte Rydström och Bo G Sjöqvist, fyra av östgötardeltagarna

Jag var förstagångsbesökare. Jag åkte utan förväntningar - bara för att delta i något nytt men spännande. Evenemanget pågick över fyra veckodagar (torsdag 6 - söndag 9 september).

Nu en månad senare gör jag en summering och några nedslag.

Pompa och ståt med marsch efter spelande musikkår, tal av landshövding, politiker, f.d. politiker, m.fl. och företrädare för riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Jag fastnade för några pärlor från näringsminister Annie Lööf, integrationsminister Nyamko Sabuni och förre talmannen Tage G Pettersson. Det var flera invigningstalare men dessa tre sa något som jag gillade eller som tog tag i mig.

Näringsminister Annie Lööf talar

Integrationsminister Nyamko Sabuni

Annie Lööf berättade om regeringens kommande satsning med 1,1 miljarder kronor till fortsatt bredbandsutbyggnad. Det som avses är inte vilket bredband som helst. Det är fiberkabel regeringen satsar på. (Mobilt bredband är något helt annat.) Nyamko Sabuni berättade om regeringens inriktning på att bereda nysvenskar plats på landsbygden. Båda satsningarna tilltalar mig personligen. Jag tror att de kan bidra till fler bosatta på landsbygden. När det gäller nysvenskars integration på landsbygden krävs dock mycket av förebildsarbete från politiker och myndigheter - inte minst migrationsverket.

Förre talmannen och statsrådet Tage G Pettersson

Tage G Pettersson var den som var mest medryckande. Han har en imponerade erfarenhet bakom sig med massor av uppgifter och uppdrag. Det som fick mig att lyssna till honom var hans glöd, hans medryckande maning till oss att jobba för vår landsbygd.

Många andra talade men jag fastnade för de nämnda.

Underhållning under invigningsminglet

Per-Inge Planefors, Ödeshög, intervjuar Tage G Pettersson

Jag stannar här och återkommer senare med intrycken från de tre andra dagarna.

Men.... jag har en besvärande fråga inom mig. Kan verkligen fiberkabel och nysvenskar på landsbygden tillsammans med glöd och engagemang få landsbygdens negativa befolkningsutveckling att vända?

Jag åter kommer med ..... Nej, svaret kan inte jag ge!

Jag bryter min tystnad i den här bloggen. Sanningen att säga är det inte utan vissa abstinenssymptom som sommaren förflutit. Jag har ju skrivit i hela mitt liv - hemsidetexter de senaste åren och dessförinnan beslut, yttranden och planeringsdokument i tusental. Jag måste nog tillstå att yrkeslivets produktion inte uppskattades av alla men den ledde till reaktioner av olika slag.

För någon vecka sedan hade jag förmånen att vara med på landsbygdsriksdagen i Ronneby och Blekinge - tillsammans med ca 800 andra landsbygdsentusiaster från hela landet, ja hela världen. Några av våra regeringspolitiker deltog liksom kommun- och regionpolitiker från hela landet.

Näringsminister Annie Lööf

Jag har för avsikt att skriva en del om upplevelserna från Ronneby och om landsbygdsfrågor som engagerar mig men det återkommer jag till i senare blogginlägg.

Några av deltagarna från Östergötland

Jag nöjer mig alltså med detta nu men vill återkoppla till det förra inlägget. Det vimlar fortfarande av ekorrar här på Granvägen! Ett par älgar smyger också runt här. De gillar (!) våra och grannens äpplen - och inte minst äppleträd!

Har en stark känsla av att det bara är början jag har att berätta om nu!

Under hela våren har en ekorre rusat upp för altanväggen och upp till vår vind. Det omsorgsfullt uppsatta insektshindret, ett plastnät, blev lätt för ekorren att forcera. För säkerhets skull har jag inspekterat vindsutrymmet och konstaterat: Konstigt här verkar inte finnas några ekorrar. Men idag............

Det började vid frukost, då två av våra barnbarn med föräldrar blev sysselsatta med en ekorres idoga arbete i vår kompost. Den samlade ihop torkat gräs, tog det i munnen, rullade ihop det till bollar och sprang iväg med det under vedskjulet. Det blev många bollar som forslades samma väg och vi anade att det skulle få en fortsättning.

Inte förrän barnbarnsbesöket var över - när vi satte oss till ro (!) på altanen - började det. Ekorren kom upp till oss på altanen och gick oss mycket nära. Vi tog för säkrast att stänga dörren in till huset. Ekorren hoppade runt omkring oss och så här efteråt förstår vi: Den markerade att vi skulle flytta på oss!

Hur har Ni det där uppe?

Jo tack, vi är här!

Kommer Du inte snart?

Här  är jag!

Här kommer den första!

Den andra!

...och till sist den fjärde!

Helt obekymrad om vår närvaro genomförde hon, ekorrmamman, sin planering. Hon gav helt plötsligt ifrån sig sitt karaktäristiskt kluckande läte. Mellan altanvägg och takfot visade sig då fyra ekorrungar, tre mer världsvana än den fjärde. Mamman sprang ut på gräsmattan och "kluckade" ännu mer. När kluckandet inte gav önskat resultat rusade hos helt sonika uppför väggen och in genom hålet i plastnätet. Ut kom hon med den ena ekorrungen efter den andra - transporterande dem alla var för sig de trettio metrarna till vedskjulet. Hon höll ungarna med munnen i magskinnet och ungarna omfamnade henne med fötter och svans. Förflyttningen ner och till vedskulet tog bara någon minut per unge.

Det blev en härlig upplevelse och på ett sätt var det nog bra att barnbarnen hunnit åka hem?

Nu väntar vi på en fortsättning och den kommer förhoppningsvis barnbarnen att få uppleva när de kommer hit på sommarlov om några dagar.

Hemma i Linköping blommar häggen redan. I Malexander har den inte börjat blomma än? Men... skomakarens semestertid är nära.

Gräsmattan har nu fått sin första klippning för året. Gräset växer snabbt på våren och det blev mycket kvar på gräsmattan. Vi blev därför tvungna att räfsa den. I gräsresterna kom en groda kravlande/hoppande. Hon hade nog tur den här gången - att inte friseringen gjordes närmare kroppen. När jag fotade henne blev hon tydligt förtjust i objektivet. Jag kravlade bakåt och hon hoppade framåt mot mig. Kanske såg hon sin egen spegelbild i kamerans objektiv. Bra att ingen filmkamera fanns till hands!

Linslus trots groda

Härom kvällen tog jag en promenad utmed Axsjöns strand med kameran i hand. Förutom ett trevligt hundrastande par mötte jag även lommen. Den jagade mat i lugnvattnet på öns södra sida. En bild fick jag men den dök och försvann bort från kameraobjektivets räckvidd.

Storlom

Längre in i skogen hittade jag nya motiv, vitsippor och kabeleka. Båda blommar rikligt - vitsippan i mattliknande täcken.

Vitsippor i kärrkanten

Kabeleka

En biltur i malexanderskogarna strax före solnedgång ger garanterat möjlighet att få se skogens vilda djur. I kväll hade vi turen att få se såväl tjäderhöna, järpe, tre älgar och så sångsvan - i två olika sjöar/vattensamlingar.

Älgtjur

Fjolårskalv, älg

Vaktande sångsvanshane

Sångsvan, närbild

Just den här tiden på året är det extra härligt att vara ute i naturen. Nästa år planerar vi att flyrtta ut redan i början av april. Får se om vi lyckas.

Vi har varit i Malexander med besök hemmavid ett par dagar den här veckan. Kyla blandad med skön sol och med växter som verkligen ville visa sig.

I måndags besökte jag en lokal utvecklingsgrupp i Kinda. Entusiasm och "verkstadsanda" präglade den gruppen. Kinda var en av de tre kommuner i länet som nappade på erbjudandet att - med ganska rejält ekonomiskt bistånd från Leader - arbeta fram en lokal utvecklingsplan med målet att minst ett nytt företag skulle startas genom gruppens försorg. Dagen efter var jag med på en presentation av ett mobilsamåkningsprojekt, som startades i Växjötrakten men som nu hittat intressenter på flera platser i landet. Båda aktiviteterna har sitt ursprung i Hela Sverige Ska Leva Östergötland.

Trana vid Danskebo

En kväll gjorde vi en tur med bilen. Vi såg många djur och vackra färger, bl.a. tranor vid Danskebo, en under flera minuter blick stillastående råbock vid Skärlunda, en bedårade solnedgång över Skalludden och sångsvan, gräsand och knipa i en vattensamling långt inne i skogarna, där isen ännu inte släppt fästet ordentligt.

Solnedgång över Skalludden

Knippar - långt inne i skogarna

Några timmar på Tobergen gav mig dagen därpå jobbiga klättringar men nya vinklar och utsikter att föreviga med kameran. Malexander kyrka - alltid lika vacker varifrån man än ser den, Fläskholmen med bakomliggande Marek och Ekäng framstår som riktiga pärlor - dygnet runt omgärdade av Sommens klara, djupa vatten.

Malexander kyrka

Fläskholmen med Marek i bakgrunden

Upplevelser, som inte ska förringas är djuren utanför köksfönstret, ekorren - som tagit våra vindsutrymmen i besittning, haren som då och då mumsar i sig av solrosfrön och alla fåglarna - bofink, korsnäbb, domherre, talgoxe, blåmes m.fl.

Ekorre - mumsande på solrosfrön

Glad Påsk från domherren!

Gårdagens Stabat Mater-konsert i Hägerstads kyrka och så väderbakslaget i natt. Bakslag? Det är ju omslag som hör våren till - och påskaftonens promenad runt Axsjön var riktigt härlig.

Pulsande såväl in- som utvärtes tack vare väderomslag! 

I morgon tjänstgör jag som kyrkvärd hemma i Skäggetorp.

Glad Påsk!

Passande ord idag!

Min hustru och jag tog på oss stövlar och varma kläder och begav oss på en promenad som vi faktiskt inte gjort tidigare. Vi tog bilen till Bosagölarna och promenerade norrut på östgötaleden, nerför delvis snöklädda backar, utmed Stora Bosagölen och bort till Skålberget.

Den gamla vägen

Hinder att passera

Bäcken mitt över vägen - klart vatten

Beggblock, delat - i mossens kant

Vi tog dock inte backen upp på berget utan gick den gamla vägen öster om gölen, nedanför Skålberget. Vägen är inte möjlig att åka inte ens med mountinbike - men promenera går hyfsat bra att göra. Efter någon dryg kilometer skymtar ögat Ugglebo mossar och Björnön. Väl framme vid åkern söder om Björnön reser sig dubbelgården och Madstugan ur en vinkel som vi inte haft tidigare.

Vindskyddet vid Stora Bosagölen

Björnöns dubbelgård

Madstugan

Promenadvägen kan rekommenderas.

Blåsippor, som niger av kylan

Men visst, skönast är trots allt att "kura vår" framför den öppna brasan.

Karin Boyes strof ur Ja visst gör det ont när knoppar brister får avsluta aprilpromenaden.

"Då, när det är värst och inget hjälper,

Brister som i jubel trädets knoppar.

Då, när ingen rädsla längre håller,

faller i ett glitter kvistens droppar

glömmer att de skrämdes av det nya

glömmer att de ängslades för färden  -

känner en sekund sin största trygghet,

vilar i den tillit

som skapar världen."

..är det kyrkliga namnet på den här söndagen. Maria fick för 2013 år sedan veta att hon skulle föda Guds son, dvs Jesus.

Oftast infaller Jungfru Marie Bebådelsedag den söndag som är mellan den 22 och 28 mars. Förr kallades denna söndag för Vårfrudagen. I Sverige har vårfrudagen omformats till våffeldagen och då är det brukligt att äta våfflor.

 

Inom kristendomen är det således ett stort under som dagens gudstjänster/mässor handlar om.

Ute i naturen - naturligtvis även i Malexander - sker mer greppbara under som på löpande band. Trots att de är "greppbara" är de egentligen för stora för att förstå.

Isen kämpar - in i det sista

Att isarna nu är borta - nästan - är inte så svårt att förstå. Men att det hänt redan en vecka före mars månads utgång!

Axsjöns sydliga vik

Ljuv musik av klingande isbitar

Idag gick vi utmed Axsjöns södra strand. Lågskor och ganska lätt klädsel räckte gott. Nordanvinden kylde dock. Sjön var isfri utom i den sydligaste viken. Där kantades den sydvästra stranden av sönderbruten is. Isbitarna, drygt 5 cm tjocka, gungade fram och tillbaka i vågrörelserna och när de slogs mot varandra uppstod ett vackert ljud - ett melodiskt klingande som från ett klockspel. Ganska lätt att förstå, eller hur? Men..vilken högtidsstund att uppleva hur Axsjöns sista is försvinner till ackompanjemanget av denna ljuva musik!

Fyraåring, som hoppar på Södra Sand

Åttaåringen hoppar lite högre

Ett lyckat hopp och påpasslig fotograf

Sommens norra strand blev nästa promenadmål. Genom kyrkbyn promenerade vi tillsammans med vår son och hans familj. Med kameror i beredskap letade vi efter detaljer eller vinklar, som vi inte sett tidigare. Södra Sand och ångbåtsbryggan blev fina mål även för våra fyra- och åttaåriga barnbarnspojkar. Kasta sten i Sommen och hoppa över ojämnheter på hembygdsgården - jättekul även för fotograferna.

Alger längs Sommens strand

Sommens klara vatten är även det ett under, 5 - 9 meters siktdjup och 11 års genomloppstid för vattnet mellan Visskvarn och Svartån!!! Den i och för sig vackert gröna algbeläggningen på strandens stenar spolas nog bort ganska snart eller...?

Gubben har lyft

Gott om under, även i vardagen, på hemmaplan och även på Pelarvallen - hyfsat lätta att begripa sig på!

Det under som hände i Palestina för 2013 år sedan är inte möjligt att förstå. Det gäller för övrigt i nästan lika hög grad det som pågått och pågår där nere sedan snart ett sekel!

För ett par veckor sedan var jag med på ett seminarium anordnat av Länsstyrelsen i Östergötland, "Att förvalta ett landskap". Landshövdingen med expertis från den egna länsstyrelsen, från Hushållningssällskapet och SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, försåg bortåt hundratalet politiker och så mig (som representant för Hela Sverige Ska Leva Östergötland) med oroväckande information om pågående skövling av åkermark som ett hotfullt moln för den globala livsmedelsförsörjningen.

Djur från östgötaslätten på sommarbete i Somvik

Ännu brukad åkermark i Stjärnesand

Åkermark är en global bristvara. Trots det är det oftast den som tas i anspråk för urbaniseringen. Globalt är det totalt 6 miljoner hektar produktiv åkermark som försvinner årligen dels till följd av att den tas i anspråk för urbanisering (inkl. vägar, järnvägar, mm) dels på grund av vind- och vattenerrosion. I Östergötland har 60 000 hektar åkermark tagits i anspråk för bostadsbyggande, vägar, skogsplantering, mm de senaste 80 åren. Antalet östgötska lantbruksföretag har reducerats från 16 500 till 3 500, även det under den senaste åttioårsperioden.

Fd odlingslandskap i Södra Ekeberg

Betesmark i Södra Ekeberg

Vi behöver inte gå särskilt långt för att hitta tydliga exempel. Mjölby och Linköping är mycket näraliggande sådana. Skåne? Vad slags mark ligger de skånska städerna på? Landskrona, Lund och Malmö för att nämna några? Svaret är åkermark och till på köpet den bästa och mest produktiva i landet!

Ännu brukad åkermark i Marek

Sverige har - per capita räknat - den mest hårdgjorda (genom asfaltering och byggnation) ytan i Europa! Trots det kan man höra och läsa att Sverige ligger i topp i "miljöligan". Förvånande! Kan det vara korrekt?

Ängsmark i Blåvik

I Sverige bröts ny åkermark under 1800-talet och 1920 nådde landet sin ytmässigt största åkerareal. Därefter har den arealen en konstant neråtgående riktning. Den utvecklingen följer för övrigt i stort samma kurva som landsbygdens befolkningsavveckling har. Skillnaden är att befolkningskurvan ligger ca 50 år före åkerarealens kurva. Tidsskillnaden mellan dessa två kurvor ter sig dock naturlig.

Brukad åker i Stjärnesand

Vid seminariet redovisade länsstyrelsen tre förslag för att vända eller åtminstone bromsa den beskrivna utvecklingen:

* att åkermarken förklaras ha riksintresse

* att en zonering av marken införs likt den i exempelvis Danmark och Tyskland samt

* att det skapas en regional planeringsnivå - över den kommunala nivån.

Gammal åkerteg i Svärdsvik där gräset fortfarande slås 

Nu återstår att se om det politiska systemet orkar med sådana - nödvändiga men på det kommunala självstyret tärande - beslut.

I det informationsmaterial som länsstyrelsen delade ut i samband med seminariet var Malexander väl representerat dels genom Marianne van den Broeck, Gjestgifveri Sommarhagen, dels Johan Malgeryd (som projektledare på Jordbruksverket för växtnäringsfrågor). Det är kul och intressant att läsa vad de har att säga och ytterligare en sak: det är viktigt för Malexander att bygden syns utanför gamla sockengränsen!

Text och foto: Håkan Jutterdal    

Fröna i fågelbordet räcker bara en vecka. Vi gjorde därför en dagsresa för att fylla på.... såväl frön som intryck både från Malexander och andra  platser.

Jo mycket riktigt fågelbord och andra matningsredskap var tomma. Erik försäkrade dock att fåglarna varit vid hans bord istället.... Det hade alltså inte gått någon nöd på dom. För övrigt har de ju denna vinter tillgång till mycket annan mat och någon kyla att tala om har det ju inte varit ännu.

E4 och rv 32 var torra och fina men malexandervägen var ganska halkig. Förutom Mona hade jag med mig ett låneobjektiv - ett 300 mm med 2,8 i ljusstyrka - något för proffs!! Jag testade det på de fyllda fågelborden. Även om jag satte fast kameran i stället för objektivet på stativet (gjorde att kameran var näst intill omöjlig att få helt stilla) blev nybörjarresultatet hyfsat eller hur?

Påfyllt fågelbord

Efter en stund i Malexander fortsatte vi mot Kisa. Vi stannade vid utsiktsplatsen och testade objektivet på kyrkbyn och Fläskholmen. Objektivets användningsområde är djurfotografering och motiv långt borta.

Malexander kyrka i nytt perspektiv

Även kyrkbyn  med nytt objektiv

Föreningshuset bland björkar som redan fått vårvinterfärg

Fläskholmen från utsiktsplatsen

Fläskholmen i mer inbäddad miljö

Resan fortsatte mot Kisa och Columbia på en väg 580 som var riktigt hal. MEN med huvudet ordentligt skyddat av kepan och båda händerna hårt i ratten......... Café Columbia har jättegoda räkmackor så det blev var sin sådan och en liten sötsak till kaffet. Problemet på Columbia (lågt till tak och ännu lägre till takbjälkarna) löste vi med konstruerad låghälta. Allt smakade bra och vi klarade våra huvuden. Med två semlor (bakade av Rimforsa brödbod men saluförda på Columbia) tog vi vägen öster om Åsunden - över Västra Eneby, Råsö bro, Oppeby, Hägerstad, Kättilstad, Tjärstad, Opphem och Gärdala. Den vägen har vi åkt många gånger men kom överens om att ta den turen i vår när blåsippor och vitsippor täcker syd- och västanluten. Ett tips även till Dig och det går med lika fin behållning bra att göra den resan under sommar och höst.

De sista tre milen satte vi på farthållaren och susade förbi Brokind och hem till Linköping. Noterade för övrigt att åkermarken öster om rv 34 norr om Brokind planterats med gran. Utan bonde ingen äng!

Och nu .........semlorna!

PS Objektivet väger ca 4 kilo, är en halvmeter långt och 15 cm i diameter. Om Ni får se mig på cykel med släpkärra efter så söker jag nog fotograferingsmotiv - men, akta Dig, jag behöver inte vara särskilt nära motiven! DS

Ibland önskar jag att jag lärde mig mer av det jag upplever.

Vy över Svanavikern och Kråkfjärden

Jag har lätt för att ta på mig uppgifter, engagera mig och ta tag i olika frågor. Jag tycker inte alls om att säga NEJ, om uppgiften stimulerar, innebär utmaning eller om målet engagerar.

Så har det varit och så kommer det förhoppningsvis att förbli. Det räcker med målsättningar, gärna lite svåra att nå - men som sagt engagerande. "Malexander, en levande bygd - året runt" är en sådan - och ordet Malexander får gärna vidgas. Detaljstyrning stimulerar inte.

Linköpings långfärdsskridskoklubb på Malexanderbesök

Fullmåne i mars

"Frihet betyder ansvar, därför fruktar de flesta friheten." Så skrev George Bernard Shaw (1925 års nobelpristagare i litteratur). Jag gillar frihet och det räcker med mål där utrymme finns för egna vägar att nå målet. Så har det varit hela livet och så är det än.

Arbetskamrater och medarbetare har inte alltid uppskattat min målmedvetenhet trots ansträngningar att hålla omgivningen väl informerad. Revirtänkande och rädsla för att göra fel har ibland varit anledningar till det, som jag ser det. Uppfattningen om vad som behöver förändras har fått mig att fortsätta.

Midsommarstången reses







Sommenabborre

Bakom denna personliga backspegelstitt finns också tankar som skapas genom att också se genom vindrutan - framåt alltså.

Höstfärger vid Sommen

"Om du inte vågar se framåt och vägrar att se bakåt, får du se upp" sa den välkände linköpingssonen Tage Danielsson. Även det ett klokt ord att ta fram då och då.

20 år är lång tid. Jag kanske inte lever då - 2030! Varför engagera mig nu? Det får andra ta tag i!

Simskola i ur och skur! Här kämpar de unga!

Minsta motståndets lag är enkel! Den är också enkel att följa! Jaa, så har man nog resonerat - åtminstone i 140 år - minst! Tyvärr räcker det inte med att man resonerat (om man nu gjort det) - man har även låtit bli att.....!

Kom igen bildade, kloka, upplysta vänner. Inte vill Du väl att landsbygden ska fortsätta att avfolkas?

Triathlonkamp - kämpar på väg in i mål!

Tåget har (nog) inte gått än - även om det finns konsulter som påstår det. Kjell A Nordström, som många av makthavarna lyssnar på, menar att urbaniseringen kommer att fortsätta. År 2040 kommer mer än 80% av jordens befolkning att bo i städer, tror han. Jordens befolkning!!

Gjestgifveri Sommarhagen, en av ortens tre restauranger

Vad händer i vårt närområde när arrendatorer och fastighetsägare i exempelvis Karsbo, Stjärnesand, Danskebo, Moo och andra gårdar drar sig tillbaka? Kommer Boxholms skogar att idka landskapsvård och djurskötsel?

Kommunalrådet på väg att uppvakta en nyöppnad lanthandel

Hur ser befolkningstalet i Boxholms kommun ut år 2030. I översiktsplanen beräknas en ökning från 5 200 personer till 6 300 år 2025, dvs + 21%! Vad gör detta möjligt i en kommun där befolkningen på dess landsbyggd minskat i 140 år - I RAD? Och hur är det möjligt att befolkningsutvecklingen i tätorten kan vända riktning och öka så till denna milda grad? Nuvarande stambana klarar ju inte den regionaltrafik som finns idag! Och Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg, över Jönköping?!?!?!

Malexander turism & HönsaLottas restaurang

Rikspolitiker! Är det Götalandsbanan som södra Sveriges landsbygd kan hoppas på?

Region- och kommunpolitiker! Är det en ny flygplats i södra skogsbygden vi kan hoppas på? Hoppas på! Nog skulle en sådan kunna ge effekter men vill vi ha en sådan?

Fem rum och kök, ortens tredje restaurang

Politiker! Vad är det som gör att Ni - fortfarande den 30 november 2011 - inte kan komma överens inom Östergötland och inom de närmaste grannlänen i regionfrågan?  Jag för min del har svårt att se andra skäl än revirfrågor! Vilken ort ska vara regionhuvudort? Skingra gärna det dunkel Ni sprider. Det finns säkert plats för det i Malexander Föreningshus den 30 november 2011 - om Ni vill!

Midsommar i Malexander!

Jag vill att även landsbygden ska få leva - inte bara två sommarmånader per år!

Den 30 november i år bjuder Boxholms kommun in ett antal myndighetspersoner och politiker för att delta i ett öppet möte. Till mötet bjuds även kommunens invånare in.

Bakgrunden till mötet är att invånarna dels ska få information dels möjlighet att redovisa sina tankar med anledning av Regionförbundet Östsams utvecklingsdokument "REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM >2030 FÖR ÖSTERGÖTLAND". Remisstiden går ut den 15 januari nästa år.

Kulturlandskap vid Södra Ekeberg - i vackra höstfärger

Myndighetsrepresentanterna kommer kort att beskriva den planerade utvecklingen inom sin myndighets/organisations ansvarsområde.

Vad tjänar ett sådant här öppet möte till? Egentligen?

Rocksjön

För mig känns det viktigt. Det är en (av få?) möjligheter för invånarna att aktivt bidra till samhällsplaneringen. Vi väljer våra kommun-, landstings- och riksdagspolitiker vart fjärde år. Däremellan?? OK, det är politikerna som ska ta och naturligtvis  tar besluten. Jag är dock övertygad om att myndigheter/organisationer/politiker gärna lyssnar till konstruktiva gräsrotsröster.

Ruin efter nedbrunnet torp i Linneberg. Här "brinner" naturen

Långstorp, rester av ladugårdens stenfot

Jag hörde för en tid sedan att beslut liknande det Östsam har att fatta under nästa år tas i en liten krets och "inom stängda dörrar". Jag vägrar tro att det går till så!

Blåviksvy - Tranås i bakgrunden

Tack Boxholms kommun! Jag tycker det är föredömligt att erbjuda invånarna denna öppenhet innan remissvaret klubbas. Den bidrar till respekt och trovärdighet! Kommunen förtjänar en stor eloge för initiativet! Visa det genom ett knökafullt föreningshus i Malexander den 30 november!

.. för Boxholms kommuns utveckling fram till år 2030.

Höstfärger och -dis vid Somvik

Fler affärer i tätorten Boxholm? Bättre väg till Rinna och Malexander? Positiv befolkningsutveckling? Vardaglig bussförbindelse med Kisa och Ödeshög? Köpcentra i...? Skola även i...?.....?

Höstfärger, Liljeholmen

Östsams regionala utvecklingsprogram fram till år 2030 innehåller bl.a. sju STRATEGIER. En av dem lyder: Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar" och en annan: "Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet". Dessa två känns på något sätt ligga närmast vad vår bygd behöver.

Störande telefonledning, som vi vill ha kvar - i Moo!

Är det troligt att åtgärder i tätorten Boxholm, vägnätet inom kommunen eller tvärgående bussförbindelser är det som är viktigast att tänka på i diskussioner om Östsams utvecklingsprogram? Hur tänker Du?

Byväg genom öppna landskap, Våkthult

Jag kan tänka så här: Alla åtgärder inom kommunen som befrämjar befolkningsutvecklingen är naturligtvis bra men jag tror inte det räcker med åtgärder i en enskild kommun. Jag tror inte det räcker med åtgärder i ett enskilt län eller i en enskild region. Räcker det ens med åtgärder i ett enda land? Svaret är nog inte alldeles självklart.

Skärgård i vildmark! Lilla Stocksjön.

Det jag regionalt sett tänker först på det är utvecklingen i våra två storstadskommuner och pendeltrafiken utmed stambanan. Ju expansivare utveckling i Linköping/Norrköping (OBS inte Linköping OCH Norrköping) desto mer "spill" till kringliggande "småkommuner". Jag tänker alltså så här: Ju mer Linköping/Norrköping växer desto mer ökar befolkningen i exempelvis Mjölby, Boxholm och Tranås (Östgötapendeln). Ju bättre pendlingsmöjligheter desto fler personer kan bosätta sig i Blåvik, Ekeby, Malexander, Rinna och Åsbo. Om jag tänker rätt är det i så fall Götalandsbanan (ny stambana mellan Stockholm och Göteborg (ibland även kallad Ostlänken, eller Sydvästlänken) som är det allra viktigaste för länet - och bygden! Nuvarande stambanan är nämligen alltför trafikerad för att klara ens den pendeltågstrafik som hittills körts!

Odlarmöda från svunnen epok - S Ekeberg

Torpöns färjeläge

Tänk gärna på annat sätt! Det kan vitalisera mötet i Malexander Föreningshus den 30 november!

..ÄNG!



Löjlig klyscha! Bra att skylten väster om Kisa med den texten ramlat ihop och inte ... Nej jag håller inte med!

Dimman över Hallången gäller även landsbygdens avveckling!

I Malexander socken fanns mer än 50 gårdar med djurhållning för 50 år sedan. Antalet torp, de flesta med några djur, var myllrande stort överallt i socknen, kanske fler än 200. Det var på den tiden (50 - 150 år sedan) då Sverige var ett jordbrukssamhälle. 1900-talets uppbyggnad av kommunikationer och annan infrastruktur, industrialismens och därefter informationssamhällets utveckling har utvecklat landet och fört mycket gott med sig, men landsbygden har avfolkats - och gör det fortfarande.

Höstberedd åker i skogen ett stycke från sjön Sommen

Regionförbundet Östsam ska under 2012 bestämma länets utvecklingsprogram fram till år 2030. Ska den inriktning som gällt i 140 år förlängas ytterligare 15 år?

Kommuner, landstig och strängt taget alla organisationer får senast den 15 januari nästa år avge sina yttranden.

För invånarna i Boxholms kommun ordnas en informations- och (möjlighet till) påverkanskväll onsdag den 30 november (se kommande affischer och annonser).

Den ursprungliga "landsvägen" mellan Malexander och Somvik (förbi Gripenberg - Skärlunda och ner över Stjärnesand)? 

I mer än 140 år har befolkningen på landsbygden minskat. Under 1900-talets första hälft försvann så gott som alla torp. Sedan 1960-talet har antalet djurhållande lantbruk minskat kraftigt (ca 10 finns kvar i malexandersocknen).

Vad har hänt med de öppna ytorna runt torpen? Ta gärna en promenad och titta. Skog och sly har tagit över. Vad har hänt/håller på att hända med de stora gårdarna, exempelvis Basteberg, Hallingsfall, Ivranäs och Ramfall)?

Skogen väntar på sin chans?

Sten på sten ditburen med handkraft - ofantligt många dagsverken runt om i våra bygder

Utmed väg 580 finns en del öppna ytor bl.a. i Karsbo, Arrebo, Bösebo, Somvik och Stjärnesand. Vad kommer att hända där, om/när djurhållande lantbrukare saknas? De öppna och underbart vackra områdena vid Bjärhult, Björnön, Danskebo, Mellansjö, Moo och Skärlunda - för att nämna några?

Öppna vyer som vil vill ha kvar

Inte heller jag har några nya eller bra förslag att komma med. Jag inser dock att....Varför i hela världen skulle den utveckling som skett med landsbygden de senaste 140 åren stanna av?

I min enögdhet ser jag att det superba bredbandet kan locka en del nya bosättare och kvardröjande fritidsboende men kanppast djurbönder....eller?

Är det så att det enda som kan hindra landsbygdens avveckling är det spill den kan få från utbyggnaden av de större orterna - för vår del Norrköping, Linköping och Jönköping? Är det så att de stora, ännu enbart diskuterade, kommunikationsstråken, sydvästlänken och ostlänken är de enda åtgärder som kan bidra till att avfolkningen av Östergötlands landsbygd minskar/upphör????

Sjön Hallången - även den en pärla utmed väg 580, om sly och träd i vägkanten som på bilden hålls tillbaka

Din röst kan påverka vid mötet i Malexander Föreningshus den 30 november kl. 18.00.

Varför ska 80 % av landets befolkning behöva trängas på 20 % av dess yta?

Varför tillåter vi att 20 % av landets befolkning ska få ha 80 % av dess yta - helt för sig själva!

..begränsar sig inte till samtal med mobiltelefon. Den är i stället ett nytt sätt att leva - facebook, twitter, iphone, ipad, skype, etc, etc. (Själv har jag en laptop med sociala medier och skype samt en traditionell mobiltelefon.)

Dimman lättar över Våkthultsviken

Kl. 08 i morse  tog vi bilen för att åka utmed Sommen. Det blev ca tre mil, innan vi åter kunde ta väg 580 tillbaka till Malexander. Lättande dimma, gassande sol, sprakande höstfärger, spår efter älg och härligt förmiddagsfika - vad mer kan man önska?

Höstfärger utmed Sommen

Frost och färger - helt stilla inne i viken

Ja, egentligen inte något! Men en tanke slår mig. Om något hänt oss där inne i skogen? OK, vi har båda körkort.. men han eller hon som hämtar timmer i skogen eller kör den där skogsmaskinen eller bärplockaren eller - och framförallt - de som bor i området?

Blev det så här tokigt med säkerheten bara för att staten sålde ut Telia?! Får det vara så enkelt att slippa ansvar?

Mobiltäckning saknas i strängt taget hela området vi åkte genom (Somvik - Arnäs - Blåvik) utom i sjön Sommens närhet. Kolla själv på http://www.telia.se/privat/mobilt-bredband/merom/tackning/, välj Östergötland, Boxholms kommun och Turbo-3G (epitetet "turbo" - sug på den produktbeskrivningen). Så gott som hela området från Boxholm till Kisa saknar mobil täckning - utom Malexander kyrkby och området en halvmil nordöst ut. Likadant väster om Boxholms samhälle. 15 - 20 kvadratmil i mitten av sydsverige saknar den mobila säkerheten!

Är det lika illa i länets norra skogsbygd (Motala, Linköpings, Finspångs och Norrköpings kommuners skogsbygder)? Hur är det i kustlandet? Ja, det är nästan lika illa i alla dessa områden! Utmed E4, E22 och riksvägarna finns täckning men ett stycke därifrån är det mycket dåligt - allt enligt Telias hemsida. Skrolla och kolla!

Inom de flesta samhällsviktiga områden har stat, landsting och kommun ansvar. Vem har ansvaret för en fungerande mobiltelefoni nu när Telia just håller på att montera ner även den fasta.

Den inledande frågan upprepas: Blev det så här tokigt bara för att staten sålde ut Telia? Får det vara så enkelt att slippa ett samhällsansvar? Har Du svaret? Skriv en kommentar och berätta!

Sommen vid Lyckö

Gissa var fotot är taget. Skriv gärna svaret i en kommentar.

Lilla Stocksjön

Fd telefonstolpe - två trådar sitter kvar, den tredje hänger ner

Hur det gick med vår lördagstur? Se fotona med kommentarer. Vi njöt av allt det vackra och hade det hur bra som helst.

Igår var vi på föreläsningar i Linköpings Konsert & Kongress - hela dagen. Ovanan att sitta stilla en hel dag gjorde att vi fick träsmak i baken......Men - vilka föreläsare och föreläsningar - föreläsare ur "svenska eliten" inom hjärnforskning.

Hjärnfonden arrangerade föreläsningarna, kul och alert moderator var skådespelaren Kim Anderzon och temat för dagen var "En hoppfull och lärorik dag om hjärnan".

Din hjärna är Du. Hjärnan styr hur Du tänker, hur Du rör Dig, alla Dina känslor, handlingar och allt som händer i Din kropp.

Mellan öronen finns den - drygt 1 kg tung, fylld av blodkärl och nervtrådar - allt sammankopplat och samordnat. Ingen dator har - ens minsta - chans att nå hjärnans kapacitet, att lagra information, att styra tankar, rörelser - hela Dig. Datorn är fantastisk men den mänskliga hjärnan är helt outstanding.

Bakom skallbenet - 1,5 kg blodkärl och nervtrådar, som styr Dina tankar och rörelser, känslor, beteende - hela Dig!

Vi fick bl.a. höra

* hur hjärnan blir till - från äggets befruktning till vuxenlivet

* en mors berättelse om hur ett av hennes barn utvecklade autism och att det inte räcker med kärlek för att bota

* hur en svensk originalupptäckt utvecklats för att på sikt kanske kunna bota alzheimersjukdomen

* vad som händer i hjärnan vid rädsla och varför det händer

* att revolutionerande behandlingar står för dörren inom strokbehandlingen

* att vi genom sättet att tänka (positiva eller negativa tankar t.ex.) kan påverka vår hjärna sätt att styra oss

* att kultur är bra för hälsan och inte att förglömma

* Kim Anderzons alerta och positivt provocerande agerande mellan föredragen.

Dagen handlade således mycket om sjukdomar och om hjärnforskningens framsteg inom olika områden. Som utlovat blev dagen både lärorik som hoppfull.

Håll ögonen öppna efter nästa års hjärndag!

Idag startar en nationell strokekampanj. Ta gärna del av den via denna länk:

http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.strokekampanjen.se%2F&h=fAQAP63sNAQByf1EyF1gn3WQYDWU9o8kO8dJLis9-bAjV6A.

Sommaren är inte slut än för oss. Vi har planerat hemresa men har nu fått förhinder. Fem nyfödda ekorrungar i årets tredje kull gör att vi bara inte kan lämna dem.

När vi är ute kommer de nyfiket fram och de hoppar t.o.m. upp på oss allt medan ekorrmamman oroligt kallar på dem. De bor på vinden i uthuset. Just nu är mamman sysselsatt med att lära ungarna att klättra uppför väggen, in genom springorna i takfotsbräderna och in på vinden genom det sönderrivna nätet. De klarar en halvmeter upp på väggen. Sedan faller de pladask ner på marken - och gör nya försök. Till sist tar mamman ungarna i nackskinnet och klättrar upp med dem.

I körsbärsträdet

Pusskalas?

Skådespelet är kul att bevittna. En annan trevlig situation är när ekorrungarna sitter i äppleträdet och äter äpplen. Mindre trevligt är att de gärna vill in genom öppna dörrar. 

Detta är alltså tredje kullen ekorrungar vi har hos oss i år. Vi vet ju inte om det är samma mamma men vi tror det.

Flygfärdig?

Enligt Wikipedia får ekorren 1 - 3 kullar nyfödda ungar under hela våren och sommaren.Sommaren är alltså inte slut än.

 Dagens höstbilder från Långstorpasjön och Asplången håller inte med om det eller.....?

Långstorpasjön - vilken höststämning!

Asplången - stilla, helt stilla

..sommaren är ganska annorlunda det under de två sommarmånaderna.

För några tusen personer är Malexander sol, bad och långa ljusa nätter i glada släktingars och vänners sällskap, öppna restauranger och butik eller försöken att få abborrar ute på kyrkgrundet eller i någon av de så vackra småsjöarna. För andra är det kanske familjen Åkerbloms lekkvällar, som varje år samlar ett antal barn för att leka "påven bannlyser" eller något annat riktigt, riktigt spääännande.

För några lyckligt lottade pensionärer och för de fastboende malexanderborna pågår sommaren fem - sex månader, och innebär förutom ovanstående även långa härliga stunder i bär- och svampskog. Appropå svamp såg jag att två av de som hittills svarat på frågan om svampskörden plockat mer än 400 liter och ytterligare en mer än 200 liter. Fantastiskt!

När de tusenhövdade skarorna lämnade bygden i slutet av augusti blev det tyst och det i sin tur förde med sig att andra varelser återkom till sina revir. Älgtjuren som finns utanför husknutarna så gott som varje kväll/natt (någon lär även ha sett en älgko i grannskapet).

Rådjuren har visat sig och grävlingen gör sina små hål i gräsmattorna medan vi sover. Färska spår i byns grannskap säger att vildsvinen åter närmat sig byn. Hararna är närmast bofasta i trädgårdarna - och - lommen har ännu inte lämnat oss. Idag såg jag även två rovfåglar på hög höjd - med "taggade" vingspetsar. Havsörn månne?

Bland de där lyckligt lottade pensionärerna är det en (minst) som fyller delar av sin vardag med projekt - gamla såväl som nya. Bland de gamla (som vi inte fått riktig fart på än) finns de tänkta försöken till fiberkabelutbyggnad från de norra delarna av socknen och söder ut (femårsprojekt, minst!). Ett gammalt uppdrag som Staffan, Stig och undertecknad haft är att stimulera Trafikverket till punktinsatser utmed väg 580 mot Boxholm. Idag har verket fått våra förslag.

Datakurserna som vi startade upp i början av året kommer med stor sannolikhet att återupptas i höst på så sätt att vissa -"påbyggnadsområden" - som exempelvis fotohantering - kommer att erbjudas. I början av nästa år kan det bli aktuellt med fler grundkurser - om intresse finns. Håll korpgluggarna öppna eller vittja Era mailkorgar (Ni som har sådana).

Locknät - ett enastående resultat av en natts arbete väl värt jämförelse med "internätet".

Östgötadagarna 2012 (första helgen i september) har börjat planeras och vi känner oss stimulerade av årets "försök" med naturguidade turer med Boxholm II. Till nästa år kommer de troligen tillbaka men kanske med ett ännu bättre upplägg. Planera in den helgen i Malexander redan nu!

Årets JULMARKNAD i Malexander föreningshus kommer - liksom tidigare år - att gå av stapeln lördagen före Första advent. Den planeras av Anita och Ulla och deras kompisar i Föreningshusets styrelse. Undertecknad engagerar sig i den bara genom att besöka den och att låta kameran smattra. Boka in lördagen den 26 november för ett malexanderbesök och besök på julmarknaden. Om inte annat så kanske Du då hamnar på en av världens eller möjligen bara Malexanders trevligare hemsidor.

Ja, det är ställt utom allt tvivel att det är så – men varför gör de ”på detta viset”?

Under den här söndagen fanns det minst 66 anledningar. Någon av flanörerna ville vara duktig för att verkligen känna sig värd något riktigt smarrigt efteråt. En annan suktade efter vanan att ge pump och mjukdisk lite morgongympa – redan kl. 11.00, en tredje ……. Ja, det lämpar sig inte att här återge alla 66 anledningarna.

När jag iakttog de 66 framför burken med 33 kapsyler förstod jag att det fanns en gemensam anledning. Den stackars burken, nydiskad för dagen, särskådades så till den milda grad – från alla håll och kanter – att det hade varit motiverat med en dold kamera för att lära sig alla knep för att på ett säkert sätt räkna kapsyler! Med en dold kamera hade säkert den gemensamma anledningen kommit i full dager: Jag ger mig INTE! Den här frågan SKA jag ha rätt på!

Ja, det här gäller bara 65 av de 66 tipspromenadsdeltagarna. Genom mina globfilmkameror noterade jag att den sextiosjätte från 3,5 meters håll lugnt skannade in burken och snabbt skrev 35!

Fjorton barn och ungdomar samt femtiotvå vuxna deltog alltså i söndagens tipspromenad. Som nämnts hade fyra barn/ungdomar 13 rätt. Jättebra! Av de vuxna hade fyra 12 rätt, fyra 11 rätt och ytterligare sju 10 rätt. Imponerande!

Nedan finns en del foton från altan på Fem rum och kök. Ta gärna del av dem!

Sören och Helene Norrby framför sitt Fem rum och kök, som sedan många år är centrum för de tipspromenader Malexander Byalag anordnar under sommaren

Miljö och natur runt Malexander Torg går inte av för hackor - urgammal, lugn och fridfull

Välbehövlig vila efter hjärngymnastik och kampen med kapsylburken

Nää Du kapsylburk, jag ger mig snart!

Idag gjorde vi åter en utflykt till Mörtsjön. Barn, barnbarn och deras kompis var med.

Vi åkte bil dit och gick någon kilometer utmed sjön. Det första som mötte oss var ett stort tält. Kul att fler upptäckt den fascinerande naturen, stillheten och tystnaden – åtminstone innan vi kom.

Mörtsjövy

Mörtsjön med gott om branta klippor ner i sjön

Hur många miljoner år har sprickorna i bergväggen funnits?

De yngre traskade iväg till repet som hjälper till att ta sig uppför och nedför ett berg. Jättekul för de minsta – även för treåringen.

Berget forceras och de yngre är först

Innan fikat ute på udden vid vindskyddet badade Malte och Martin - efter lång tvekan. Vattnet var mörkt.  Stenar och berghällar var hala. Simturen blev några meter ut och tillbaka – men Mörtsjön blev en positiv och spännande upplevelse.

Vad finns under ytan?

Malte och Martin simmar i Mörtsjön

Ville, Martin och Maltefikar i vindskyddet

I hemväg åkte vi förbi en annan fin och trolsk sjö, Hällsjön belägen säkert 60 meter över Sommens yta och minst 20 meter högre än Mörtsjön.

Affären i Svalsjö..

Anna Helldorf, Organisatör av naturguidningen

..ordnade under söndagen en naturguidning – och mycket initierad sådan - om geologin i trakterna kring Sommen – i synnerhet Svalsjö och Kinda Canyon - en djup och ganska otillgänglig canyon strax öster om sjön Lillören, någon km öster om Sommens Svanafjärd.

Geologen Hans G Johansson, Linköping,

föreläste om geologiska händelser i området från den tid då Kinda Canyon bildades för 1 500 000 000 år sedan. Huvudsakligen kretsade hans föredrag om den senaste istiden (för 13 000 år sedan), om Sommenissjön och om Baltiska issjön.

Hans berättelser kompletterades med expertinformation på växtområdet

 av naturguiden Lars Fröhlich.

Ca 40 personer deltog i den mycket intressanta föreläsningen, varav ca 1/3 malexanderboende.

Det medhavda kaffet på canyonens nordöstra sida, uppe på porfyrklippan smakade utmärkt. 

Försöken att inse att bergklipporna i vår trakt bildades genom jordbävningar för 1 500 000 000 år sedan pågår i mitt huvud.  Frågan är dock om jag någonsin kommer att riktigt förstå det.

Två bilder från bergkanten

Jag var på mitt första sammanträde i kväll som suppleant i Östergötlands Länsbygderåd.

Sammanträdet handlade som de flesta sammanträden om

• organisationens ekonomi och administrativa frågor,

• rapportering från olika projekt och möjligheter till lokal utveckling med hjälp av bl.a. leadermedel

• vikten av att hitta stimulanser för lokal utveckling och samverkan, mm, mm.

Det blev så att säga ett byalagsssammanträde fast på regional nivå. Jag kände förresten i mycket igen mig i de sista 20 åren av mitt yrkesverksamma liv – fast i helt annan ”bransch”.

En fråga vill jag beröra särskilt, nämligen möjligheten för länets sex kommuner i det södra skogsbygdsområdet att gå med i ett projekt, där lokala utvecklingsgrupper (byalag, hembygdsföreningar t.ex.) arbetar fram lokala utvecklingsplaner i syfte att öka bygdens ”tillväxt”.

Varje kommun som hoppat på det tåget måste själv satsa 50 000 kr men får i gengäld 150 000 kr i leadermedel för utvecklingsarbetet.

Boxholms kommun lyckades inte intressera fler byalag än Malexanders och det hade behövts fler för att kommunen skulle satsa de 50 000 kr (jag har förståelse för kommunens ställningstagande).

Som den optimist jag är har jag på känn att tåget kan komma tillbaka. I väntan på det borde vi kontakta övriga lokala utvecklingsgrupper i kommunen i syfte att försöka hitta gemensamma utvecklingsmöjligheter.

Eller……….ska vi nöja oss med de två företagstillskott vi redan fått i år:

Tumbo Adventures och

axet – LANTHANDELN MITT I MALEXANDER?

• behålla och utöka lokal service


• öka företagandet (med minst ett nystartat företag/kommun)


• skapa samverkansvinster och öka den lokala demokratin inom respektive kommun och inom/mellan de sex kommunerna i södra skogsbygden.