Malexanderbloggen

Jag åker i de 50 som är tillåtna genom Malexander kyrkby mot Kisa. Efter den skarpa vänsterkurvan i utfarten från kyrkbyn, efter passagen över bron, ökar jag till 70 km/tim. Så gör jag varje gång jag åker där. På väg hem till Malexander saktar jag in ordentligt genom kurvorna vid avtagsvägen mot bl.a. Gjestgifveri Sommarhagen. Ökar till 70, ser minnesstenarna i ögonvrån, och lägger i en lägre växel genom högerkurvan i början av kyrkbyn. Så gör jag varje gång jag åker där. Ryggmärgen!

För ett par dagar sedan tog jag min cykel och kamera för att titta lite närmare på passagen vid Lillsjön. Efter någon timme var jag åter hemma med femtiofyra foton. Jag kopplar ihop kamera med dator och efter ett par minuter finns bilderna där – i mitt digitala bibliotek – systematisk ordnat för att hitta bland de 24 000 bilder, som ligger i drygt 1 200 olika mappar!

Vid sjöns sydspets möter jag två bekanta herrar som går sin dagspromenad. De har krokat i varandra för att göra promenaden säkrare. Härligt att se! Jag tar kort men publicerar inte det här.

Lillsjön vid väg 580

Jag vänder kameran ut mot sjön. I vattenytan speglas naturen runt om. Visst ser jag vyn när jag åker förbi med bil men inte på samma sätt som nu. Bäst ser jag när jag tittar på den hemma - i datorn!

Rakt norrut möter det stora vassområdet mellan Klockarns äng i väster och Frukostkullen i öster, där flottleden fanns och där man för något sekel sedan flottade timmer från skogarna norrut genom sjöarna Malgen och Lillsjön till Sommen. Flottledsmynningen är helt igenvuxen. Den kan bara anas av den som vet att det funnits en flottled där. Vyn mellan kullarna över vassområdet slutar norröver med ytterligare en kulle, det svårforcerade Pukehål.

Lillsjön - mot Sjöviks äng

Från väster speglar sig skogen från Sjöviks äng på ett trolskt sätt. I en glänta skymtar ett hustak, som också finns i vattenspegeln.

Bron över väg 580

Jag går ner till Vedtorget, platsen för sjösättning av båtar, hittar ett par bryggor och vågar mig försiktigt ut på en av dem. Därifrån lockas objektivet av den vackra stenbron över väg 580, där Lillsjöns avrinning till Sommen sker.

Den lilla kanalen mellan sjöarna är lite risig på kanterna. Jag ”fångar” några rönnbär med den trollska kanalen i bakgrunden. Den stilla vattenytan gör det svårt att riktigt förstå. Vanan gör att jag hesiterar för att brons stenstolpar och trädens i olika färger skiftande lövverk också finns i vattnet.  

Lillsjön - känd skylt och plats

Ca hundra meter bort finns den massmedialt så kända Malexanderskylten. Idag liksom alltid – nästan – råder tystnad och lugn. Mellan ett par förbipasserande bilar hörs enbart några hammarslag uppifrån kyrkbyn – och så tystnaden så klart.

Genom ett hål i lövverket