Är hemma i Linköping nu (bor och trivs bra i stadsdelen Skäggetorp sedan ca 40 år; i Skäggetorp är drygt hälften av befolkningen av annat ursprung än svenskt). Trots avståndet till Malexander - eller är det tack vare – finns tankarna där, i dåtid, nutid och framtid.
Hur var det i malexandertorpen en vinter som denna på 1800-talet? Vad bra vi har det nu! Hur kommer det att bli eller: på vilket sätt kan vi påverka hur det ska bli? Befolkningsutvecklingen – med en pyramid som har tonvikt på +55?
Jag tar mig en seglats ut i världen med hjälp av atlas och nät. Resan börjar …… just det, på Orrudden.
Orrudden är täckt med halvmetersdjupt snötäcke. Snålblåst (6 meter sydlig vind) rakt utifrån Malexanderfjärden! 4 minusgrader! Vilken idyll! Jämför bara med översvämningarnas Australien! Vattenfyllda hus, städer och landskap. Giftormar i vattnet!
Om Malexander är världens centrum (ursäkta ordet ”om”) så är ju Australien raka motsatsen - nästan rakt ner (eller är det upp??) genom klotet långt härifrån med en tidsskillnad på cirka 8 - 10 timmar - före vår tidzon.
Jag följer vår tidszon. Den är lätt att lokalisera genom Norra Ishavet, Europa, Afrika och Antarktis, dvs. på ”vår” sida av klotet. Men på den andra sidan klotet, 12 timmar tidigare! Där saknas ju fast mark! Några ögrupper finns visserligen ute i Stilla Havet (Samoaöarna, Tonga, Kiribati och Hawaii t.ex) men inga kontinenter – bara vatten så långt ögat kan se.
Konungariket Tonga finns där med en markyta på 748 kvadratkilometer med drygt 102 000 invånare. Boxholms kommun har en yta (mark och sjö) på 528 kvadratkilometer med en befolkning på drygt 5 000 invånare. Befolkningen på Tonga är polynesier och i Boxholm malexanderbor, boxholmare och några till!
Den här seglatsen skapar vissa förhoppningar inom mig. Malexanders befolkningspyramid kan ju förändras! Åt det positiva hållet! Det är en uppenbar överbefolkning i Tonga och en del polynesier skulle ju få plats i Malexander. Malexandermål är väl inte så svårt att lära sig. Nog ska de väl fixa våra seder, bruk och lagar – skrivna och oskrivna. Man tar ju seden dit man kommer! Sydliga vindar är de säkert vana vid. Minusgrader finns ju kläder mot. Ni ställer väl upp på idén, kära vänner?
Men Orrudden vill jag ha för mig själv!
