För ett par veckor sedan var jag med på ett seminarium anordnat av Länsstyrelsen i Östergötland, "Att förvalta ett landskap". Landshövdingen med expertis från den egna länsstyrelsen, från Hushållningssällskapet och SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, försåg bortåt hundratalet politiker och så mig (som representant för Hela Sverige Ska Leva Östergötland) med oroväckande information om pågående skövling av åkermark som ett hotfullt moln för den globala livsmedelsförsörjningen.
Djur från östgötaslätten på sommarbete i Somvik
Ännu brukad åkermark i Stjärnesand
Åkermark är en global bristvara. Trots det är det oftast den som tas i anspråk för urbaniseringen. Globalt är det totalt 6 miljoner hektar produktiv åkermark som försvinner årligen dels till följd av att den tas i anspråk för urbanisering (inkl. vägar, järnvägar, mm) dels på grund av vind- och vattenerrosion. I Östergötland har 60 000 hektar åkermark tagits i anspråk för bostadsbyggande, vägar, skogsplantering, mm de senaste 80 åren. Antalet östgötska lantbruksföretag har reducerats från 16 500 till 3 500, även det under den senaste åttioårsperioden.
Fd odlingslandskap i Södra Ekeberg
Betesmark i Södra Ekeberg
Vi behöver inte gå särskilt långt för att hitta tydliga exempel. Mjölby och Linköping är mycket näraliggande sådana. Skåne? Vad slags mark ligger de skånska städerna på? Landskrona, Lund och Malmö för att nämna några? Svaret är åkermark och till på köpet den bästa och mest produktiva i landet!
Ännu brukad åkermark i Marek
Sverige har - per capita räknat - den mest hårdgjorda (genom asfaltering och byggnation) ytan i Europa! Trots det kan man höra och läsa att Sverige ligger i topp i "miljöligan". Förvånande! Kan det vara korrekt?
Ängsmark i Blåvik
I Sverige bröts ny åkermark under 1800-talet och 1920 nådde landet sin ytmässigt största åkerareal. Därefter har den arealen en konstant neråtgående riktning. Den utvecklingen följer för övrigt i stort samma kurva som landsbygdens befolkningsavveckling har. Skillnaden är att befolkningskurvan ligger ca 50 år före åkerarealens kurva. Tidsskillnaden mellan dessa två kurvor ter sig dock naturlig.
Brukad åker i Stjärnesand
Vid seminariet redovisade länsstyrelsen tre förslag för att vända eller åtminstone bromsa den beskrivna utvecklingen:
* att åkermarken förklaras ha riksintresse
* att en zonering av marken införs likt den i exempelvis Danmark och Tyskland samt
* att det skapas en regional planeringsnivå - över den kommunala nivån.
Gammal åkerteg i Svärdsvik där gräset fortfarande slås
Nu återstår att se om det politiska systemet orkar med sådana - nödvändiga men på det kommunala självstyret tärande - beslut.
I det informationsmaterial som länsstyrelsen delade ut i samband med seminariet var Malexander väl representerat dels genom Marianne van den Broeck, Gjestgifveri Sommarhagen, dels Johan Malgeryd (som projektledare på Jordbruksverket för växtnäringsfrågor). Det är kul och intressant att läsa vad de har att säga och ytterligare en sak: det är viktigt för Malexander att bygden syns utanför gamla sockengränsen!
Text och foto: Håkan Jutterdal