Jag har flera gånger – kanske till leda – skrivit på den här hemsidan och i Malexander Byablad om bygdens och landsbygdens pågående befolkningsminskning (den som pågått sedan 1870-talet). I takt med att människorna flyttade försvann åkerplättarna runt torpen – med några decenniers tidsförskjutning. Där växer nu skogen stor. På de något större gårdarna som en gång var aktiva småbruk med djurhållning drivs det idag (någon form av) lantbruk - i Malexander av en handfull lantbrukare. Kommer det att finnas ens en enda lantbrukare med djurhållning kvar i socknen om några decennier?
Ladugårdsfot, rester av en nedbränd ladugård i Malexander
Många dagsverkens slit för att få bort stenarna, Stjärnesand, Malexander
Höstbrukad åker, Stjärnesand, Malexander
Malexander är förvisso – och tyvärr - inte det stora problemet. (På de öppna ängs- och åkerytorna i Malexander och andra skogsbygder i södra och norra Östergötland kommer om några generationer sannolikt att växa skog.) Problemet är faktiskt långt värre än så!
Dankesbo gård, Malexander, gård med nötkreatur
Öppna ängar med betande får, Arnäs i Boxholms kommun
Varje år försvinner 6 miljoner hektar produktiv åkermark från vår planet (och - Sverige och Östergötland berörs i hög grad). Vatten- och sanderosion tar en stor del av åkermarken ute i världen. Vägar, järnvägar, bostäder och industrier byggs i Sverige i förvånansvärt stor omfattning på…… Ja, vad tror Du? Naturligtvis på ÅKERMARK. Det blir billigast så? Denna misshushållning med åkermarken har pågått under ett halvt sekel.
Den globala minskningen av/bristen på åkerareal kommer sannolikt att föra med sig livsmedelsbrist – åtminstone på miljövänligt producerade produkter? Även den svenska (inhemska) produktionens tillräcklighet ifrågasätts på sina håll.
Blommande rapsfält i Hagebyhöga, på mycket bördig östgötamark
Alla som flyttat från landsbygden bosatte sig inte i Linköping! Jag tar ändå Linköpings kommun som ett exempel. Befolkningen där har ökat varje år sedan 1830. Sedan ett antal år planerar kommunen en fortsatt befolkningsökning med ytterligare ca 40 % för att inom ca 50 år nå sin vision om 200 000 invånare. Jag är inte kritisk till satsningen i sig men…… Varför bygga i så stor omfattning som man gjort och fortsätter att göra på åkermark? Inom kommunens gränser (norr- och söderut) finns massor med annan mark att bygga på.
Skäggetorp, Linköpings kommun, bostadsområde för närmare 10 000 människor. En del av kommunens exploatering av åkermark för annan användning
Detta dåliga exempel är tyvärr inte ensamt! Flera av länets kommuner planerar och bygger på samma sätt. Av Östergötlands befolkning bor för närvarande mer än 75 % i en korridor ca 7 mil lång och 2 mil bred utmed E4 från Norrköping i nordost till Mjölby i sydväst samt i Motala tätort. På återstående yta inklusive länets två ganska stora skogsbygder i norr och i söder samt i länets kustland bor omvänt endast ca 65 000 personer på 85 % av länets yta. På sina håll är dessa trakter lika glesbefolkade som Norrlands inland.
Hur ser det ut i Sveriges kornbod, Skåne? På vad slags mark ligger Eslöv, Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö, Trelleborg och Ystad?
Vågar jag gå så långt att jag ifrågasätter den lokala nivåns förmåga att se utanför sina egna stuprör – de som begränsas av de egna intresseorganisationerna och av kommungränserna? OK, jag låter bli att ifrågasätta det! Men……..?
Bråbobygden i Oskarshamns kommun: Mycket bra exempel på engagemang och samarbete som slagit väl ut för bygden.
Jag önskar ett större engagemang i de här frågorna, från såväl enskilda medborgare som framförallt från intresseorganisationer och kommuner. Den långa tystnaden – när det gäller landsbygdens befolkningsminskning 140 år om jag räknar rätt – är förvånande! Är det lämpligt att lyfta de här frågorna och höja de kritiska rösterna inför 2014?